In the West, to believe in the existence of spirits is to risk being labeled “mad”… (Letcher, 2007,s. 74).
Som behandlare inom socialt arbete så möter jag många människor med svåra livshändelser. Under årens gång tycker jag mig se att många med en tidig traumatisering har olika erfarenheter av andlighet i sitt liv. Något som jag upplever att det sekulära, bio-medicinska synsättet har svårt att bemöta. Men även socialt arbete och psykoterapi kan ha svårt att tillåta dessa levda erfarenheter. Upplevelsen är att för de allra flesta är andligheten något som installerar hopp, mening och ork att gå vidare och förhålla sig till lidandet. I mitt rum talar vi om hur svåra livshändelser påverkar oss. Men vi talar också om vad som gjort att man överlevt och orkat gå mot en framtid trots höggradigt lidande. Hälften (eller fler) av dem jag möter, uppger i samtal att de har en inre relation till en andlighet som de upplever som hjälpande och stödjande på olika sätt. Detta trots att cirka 80 procent av svenskarna tar avstånd från religion (Stiernstedt, 2020). Svenskarna svarar däremot ja på frågan om de tror på en högre livskraft, och där ligger de högre än andra européer. Det finns för många svenskar en skillnad på religion och andlighet och hur det uttrycks i vardagen (Stiernstedt, 2020).
Spiritual emergency, andlig kris
Roxburgh & Evenden, 2016, har visat att klienter ofta inte berättar om transpersonella erfarenheter i terapi, då de är rädda att bli bemötta som om de är galna. En rädsla som dessvärre inte är ogrundad. Timander, 2021, beskriver en kvinna som har en transpersonell erfarenhet av Kärlek som fyller henne och hur hon blir diagnostiserad med psykos inom den svenska psykiatrin. Whitney (1998) är läkare och har delat sin andliga kris: ”I felt a deep transformation of the meaning of everything that had happened in my life. I was receiving assurances from Heaven itself that I needed to feel ashamed no longer, that I was loved for eternity. Everything that existed was holy. Angels were everywhere, beautiful and terrifying” (Whitney 1998, s. 1547). Han blev inlagd och medicinerad och fick veta att denna psykos var något han skulle behöva leva med hela livet, en biologisk avvikelse. Whitney (1998) beskriver att hans räddning blev att finna en privat psykiatriker som gav hans erfarenhet ett annat narrativ; spiritual emergency. Evans & Read, 2020, menar att den andliga krisen innehåller både psykologiskt material och andliga erfarenheter och därför är en ”psyko-spirituell” kris. De menar att den ofta kommer i två faser. Först genombrottet där personen blir som en främmande i samhället och får tillgång till en annan värld och en krisfas där det psykologiska och traumatiska innehållet bearbetas och integreras (Evans & Read, 2020).
Sen är det inte alla som genomgår en sådan kraftfull kris som blir en spiritual emergency, där ett relationellt hållande och stabilisering behövs över tid. Många har en mer odramatisk relation till sin andlighet som Marit.
Marit
Jag sitter med Marit 40-år, som varit utsatt för våld och övergrepp inom sin familj under hela uppväxten. Marit började efter några sessioner att berätta om sin kontakt med änglar, något som kommit till henne i ung ålder spontant. Hon prövade först försiktigt och sa något kort i förbifarten, som jag fångade upp och stannade kvar vid, vilket öppnade upp för att hon skulle kunna dela också denna berättelse. Hon beskriver hur hon när hon var liten låg i sängen och hörde föräldrarna skrika och slåss. I dessa stunder av skräck hade hon ibland försvunnit in i ett Ljus som för henne var varmt och tryggt. I Ljuset fanns det änglar och de sa att de alltid var med henne, vad som än hände. Hon beskriver det som att när hon känner deras närvaro så upphör ångesten och hon blir helt stilla på insidan, hon får vila och hon kan känna tillförsikt. Det är för henne en helig erfarenhet som gett henne en kontakt med ett inre rum som bara är hennes. Som ett ljus som finns i hennes liv samtidigt och bredvid smärtan. Utan den hade jag inte orkat leva säger Marit.
Detta är en beskrivning jag mött på flera gånger, där andligheten är oproblematisk att införliva i vardagen. Men ändå viktig att få sätta ord på, då de ofta är rädda för att beskrivas som galna. En ljus hemlighet bredvid de mörka hemligheterna av våld och övergrepp.
Möjlig reparation genom transcendens?
Granqvist, 2020, skriver om sådana upplevelser som en kompensatorisk anknytning som inte är ovanlig för de med svåra livshändelser. Huguelet, et al. 2015, fann i en studie av 30 personer med psykos, att det fanns en hög grad av otrygg anknytning och att personerna i 2/3 av fallen använde en andlig representation som en anknytningsperson. Deras intervjuer visade att personernas inre arbetsmodeller av relationer och anknytning, ändrades av denna process till det bättre. ”In particular, it appears that some processes involved in spiritual coping might induce deep psychological changes” (Huguelet, et al. 2015, s 11). Körlin (2007), som är psykiatriker, beskriver det som att psykotiska upplevelser med andliga inslag, andliga kriser, kan resultera i förbättrad funktion och de har i regel ett kortvarigare förlopp.
Medikalisering
Vi behöver inte som behandlare ta ställning till en metafysisk verklighet eller ej, det viktiga är att vi inte medikaliserar transpersonella erfarenheter som sjukliga, då de i flera fall faktiskt är hjälpare, en räddning och för personen en faktisk erfarenhet. Fenomenologi och respekt för personers levda erfarenhet kan hjälpa oss i att närma oss dessa erfarenheter med öppenhet. Erfarenheter som rör sig på ett spektrum mellan helt oproblematiska och som är möjliga att integrera i vardagen. Till ytterkants upplevelser där man omkullkastas av styrkan i erfarenheten och det vardagliga fungerandet upphör. Personen tappar fotfästet och hamnar i en existentiell kris med behov av längre eller kortare stöd. I min Magister uppsats i socialt arbete intervjuar jag nio professionella inom vård och omsorg om hur man bäst bemöter och hjälper personer i en kris med transpersonella inslag (Rosén, 2023). Det är tydligt att det inte finns ett manualbaserat ”one fits all” bemötande, men att de viktiga komponenterna är; ett tryggt relationellt bemötande, ett icke medikaliserande narrativ som ”spiritual emergency”, stabilisering av symptom (helst utan medikamenter), hjälp i att sortera ut det psykologiska innehållet och bearbeta tidigare trauman och livshändelser, samtidigt som man benämner det andliga som reellt och meningsfullt (Rosén, 2023). Hodge, 2009, menar att spiritualitet ofta är en viktig komponent för tillfrisknande och att en behandlare kan och bör fråga om personens andlighet och om detta är ett stöd i personens liv. Hodge, 2009, menar att den sekulära blicken har tolkningsföreträde i vårt samhälle på andliga erfarenheter och att de då fort blir tolkade som avvikelser från det normala. Men att om man hade en annan tolkningsmodell och narrativ, så skulle de uppfattas som uttryck för en normal och meningsfull andlighet.
Mad studie-perspektiv
I ett Mad studie-perspektiv kan vi skapa ett utrymme för ett annat narrativ inom det dominerande sekulära paradigmet. Mad studie perspektivet är ett relativt nytt område som vill ta mänskliga erfarenheter på alvar och inkludera de med levd erfarenhet in i forskning och kunskap (Rodéhn 2020; Beredsford, 2013). Mad studie ger utrymme till livsberättelsen, traumakunskap och till människans rätt att definiera transpersonella erfarenheter som meningsfulla. Utan att de blir mötta med skepsis och ett medikaliserande synsätt som enkom, psykos och galenskap. Mad studies betonar ”…vikten av en förändring av det västerländska samhället och hur vi relaterar till människor som erfar djupt mänskliga, meningsfulla och så kallade ”ovanliga” tillstånd. (Timander 2019, s. 167). För att göra utrymme för dessa erfarenheter inom ett professionellt samtal kommer vi behöva börja med oss själva:
- Som behandlare, vad bär jag med mig in i relationen till den andre?
- Vad är mitt paradigm, min värdegrund, vad har jag för relation till transpersonella erfarenheter?
- Kan jag söka vägledning eller utbildning för att lära mig mer?
Carrington, 2017, beskriver det som en mindful stance i arbetet, där vi hela tiden behöver reflektera över oss själva och hur vår tolkningsram påverkar den vi möter. I Whitneys (1998) ord; ”If I had accepted the medical model of my experience, I would not have survived to tell this tale. Despair would have consumed me” (Whitney, 1998, s. 1548).
Savannah Rosén
Ordlista
Transpersonell teori belyser att vi är mer än vår person, att det finns en spirituell/andlig dimension i tillvaron och människan (Cunningham, 2022).
Transcendens. Corneille & Luke (2021), beskriver transcendens som ett andligt uppvaknande där ego-gränserna upplöses och det vanliga och vardagliga upplevandet överskrids. Dessa erfarenheter innefattar både en förkroppsligad sensation och ett överskridande och utvidgande av kroppsgränser, för exempel sammansmältning med ”Gud” eller ett universellt medvetande (Winter & Granqvist, 2023).
Medikalisering betyder att vårt språk blivit psykiatriserat och vår vardagsförståelse av lidande idag ges medicinska förklaringar (Burstow, 2013; Svenaeus, 2014) Vi genomsyras av en medicinsk kultur, där vetenskapen tagit över att besvara meningsfrågorna och att det existentiella lidandet blir medikaliserat och sett som sjukt. Den biologiska psykiatrin bortser från individens sociala sammanhang och svåra livshändelser som upphov till lidande (Svenaeus, 2014).
Andlig kris / spiritual emergency är begrepp inom den transpersonella psykologin och används för att beskriva en ”psyko-spirituell” kris (Evans & Read, 2020). Begreppet myntades av psykiatern Stanislav och hans fru Christina Grof som genom sin levda erfarenhet skapat ett teoretiskt ramverk och metoder för att bemöta dessa personer, inte som psykotiska, utan som upplevandes extrema mentala tillstånd, medvetandenivåer och andliga erfarenheter (Grof & Grof 1989).
Mad studies som perspektiv, önskar att utmana de dominerande diskurser och ideologier som bidrar till den dominanta biomedicinska modellen. Samtidigt som man önskar vidga möjligheten för att människors upplevelser och uttryck kring mentala och känslomässiga tillstånd är olika och också ska få vara det (LeFrancois, Menzies & Reaume, 2013). Och detta inkluderar även transpersonella erfarenheter (Tenneys, 2022).
Referenser
Beresford, P. (2013). Foreword. I LeFrancois, B., Menzies, R., & Reaume, G (red). Mad matters : A critical reader in Canadian mad studies. (s. ix-xii). Canada Scholars Press Inc.
Burstow, B. (2013). A rose by any other name: Naming and the battle against psychiatry. I LeFrancois, B., Menzies, R., & Reaume, G (red). Mad matters : A critical reader in Canadian mad studies. (s. 79-90). Canada Scholars Press Inc.
Carrington, A, M. (2017). A spiritual approach to social work practice. I Crisp, B. (red). The Routledge Handbook of Religion, Spirituality and Social Work (1st ed., Routledge international handbooks). (s. 291-299). London: Routledge.
Corneille, J., & Luke, D. (2021). Spontaneous Spiritual Awakenings: Phenomenology, Altered States, Individual Differences, and Well-Being. Frontiers in Psychology, 12, 720579.
Cunningham, P. (2022). Introduction to transpersonal psychology : Bridging spirit and science.
Evans, J. & Read, T. (2020). Breaking open. Finding a way through spiritual emergency. Aeon.
Granqvist, P. (2020). Attachment in Religion and Spirituality. New York: Guilford Publications.
Grof, S. & Grof, C. (Red). (1989) Spiritual emergency – When personal transformation becomes a crises. Tarcher Putnam.
Hodge, D. (2009). Secular Privilege: Deconstructing the Invisible Rose-Tinted Sunglasses. Journal of Religion & Spirituality in Social Work, 28(1-2), 8-34.
Huguelet, P., Mohr, S., Rieben, I., Hasler, R., Perroud, N., & Brandt, P. (2015). Attachment and coping in psychosis in relation to spiritual figures. BMC Psychiatry, 15(1), 237.
Körlin, D. (2007). Tidskriften för svensk psykiatri. 3 aug. Tema: Själ och ande. Tidskrift för svenska psykiatriska föreningen, svenska barn- och ungdomspsykiatriska föreningen och svenska rättspsykiatriska föreningen. https://docplayer.se/68716501-Tidskriften-for-svensk-psykiatri.html
Letcher, A. (2007). Mad Thoughts on Mushrooms: Discourse and Power in the Study of Psychedelic Consciousness. Anthropology of Consciousness, 18(2), 74-98.
Menzies, R,. Reaume, G,. & LeFrancois, B. (2013). Introducing mad studies. I LeFrancois, B., Menzies, R., & Reaume, G (red). Mad matters : A critical reader in Canadian mad studies. (s. 1-22). Canada Scholars Press Inc.
Rodéhn, C. (2020). Galenskapsstudier. Tidskrift För Genusvetenskap, 41(3), 49-71.
Rosén, J. (2023). Att bemöta en andlig kris inom en professionell kontext. Ett Mad studie perspektiv på medikaliseringen av transpersonella erfarenheter. Magister uppsats. Göteborgs Universitet.
Roxburgh, E., & Evenden, R. (2016). ‘Most people think you’re a fruit loop’: Clients’ experiences of seeking support for anomalous experiences. Counselling and Psychotherapy Research, 16(3), 211-221.
Stiernstedt, J. (2020) Den galna psykiatrin: om bristen på andlighet, samtal och psykoterapi. Siljans Måsar.
Svenaeus, F. (2013). Homo Patologicus : Medicinska diagnoser i vår tid.
Tenneys, L, J. (2022), Spirituality, psychiatry, and mad studies. I Beresford, P. & Russo, J (red). The Routledge international handbook of mad studies. (s. 290- 303). Routledge.
Timander, A. (2019). Kan disciplinen/rörelsen Mad Studies ha relevans inom ”psykisk ohälso- området”? Tidsskrift for Psykisk Helsearbeid, 16(3), 166-172.
Timander, A. (2021). Recovery through spirituality. Tidskrift För Psykisk Helsearbeid, 2021, Vol. 18, Iss. 1, Pp. 15-.24, 18(1), 15-24.
Whitney, E. (1998). Personal accounts: Mania as spiritual emergency. Psychiatric Services 49.12. 1547-1548.
Winter, Anja L, and Pehr Granqvist. “Where the Spirit Meets the Bone: Embodied Religiospiritual Cognition from an Attachment Viewpoint.” Religions (Basel, Switzerland ) 14.4 (2023): 511. Web.
Länk till uppsatsen ”Att bemöta en andlig kris i en professionell kontext. Ett Mad studie perspektiv på medikaliseringen av transpersonella erfarenheter”. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/79324
