Akatisi är ett neurologiskt tillstånd som ofta innebär stark inre rastlöshet, ångest och oförmåga att sitta stilla. Tillståndet, som är en vanlig biverkning av psykiatriska läkemedel, kan vara både svårt och allvarligt. Den 20 september är internationella akatisidagen. En dag som syftar till att öka medvetenheten om tillståndet och dess hantering.
Akatisi är en medicinsk term som beskriver en stark känsla av inre rastlöshet, obehag, ångest, och oförmåga att sitta stilla. Kunskapen om akatisi och om hur man kan hantera tillståndet är idag mycket begränsat såväl inom den etablerade vården som i samhället stort. Men kunskapen finns, precis som olika sätt att hantera dess ofta svåra och allvarliga uttryck.
En vanlig biverkning av psykiatriska läkemedel
Akatisi är en vanlig biverkning av psykiatriska läkemedel, särskilt antipsykotiska läkemedel (neuroleptika) som ofta används inom den etablerade vården för att behandla ”psykiska sjukdomar” som schizofreni eller bipolär sjukdom. Tillståndet kan också uppträda vid användning av vissa antidepressiva läkemedel samt efter behandling med elektrokonvulsiv terapi (ECT), liksom vid abstinens från opioider eller andra droger.
Vanliga uttryck för akatisi omfattar bland annat;
- ett starkt behov av att röra benen eller gå fram och tillbaka
- känsla av inre rastlöshet eller oro
- svårigheter att sitta still eller slappna av
Det finns också många vittnesmål runt om i världen där personer som drabbats av akatisi drivits till våld och självmord på grund de ofta svårhanterliga symtomen på tillståndet. Tillståndet kan därmed beskrivas som inte enbart allvarligt utan som livshotande.
Trots att akatisi är ett vanligt förekommande och allvarligt tillstånd är kunskapen om tillståndet mycket begränsad i samhället idag.
Att hantera akatisi
Inom den etablerade vården består behandlingen av akatisi idag ofta av justering av dosen av den medicin som orsakar tillståndet, av byte till ett annat läkemedel, eller av att lägga till andra läkemedel som ska minska symtomen, såsom betablockerare eller bensodiazepiner. Även om kunskapen om icke-farmakologiska behandlingsalternativ även för akatisi är begränsad idag inom den etablerade vården innebär det inte att alternativen inte finns.
Det finns idag en bred kunskap inte minst bland människor med egenupplevd erfarenhet om akatisi och hur dess ofta svåra uttryck kan hanteras utan psykofarmaka. Till de medicinfria insatserna som nämns av erfarenhetsexperter kan bland annat räknas;
- avslappningstekniker, såsom meditation, djupandning och progressiv muskelavslappning
- mindfulness
- fysisk aktivitet, såsom promenader, stretching, yoga eller simning
- kognitiv beteensterapi (KBT)
- akupunktur
- massage och andra kroppsbehandlingar
- temperaturterapier, såsom varma eller kalla bad, kalla duschar eller användning av värme-/kylningsförpackningar
För den som vill hitta fler metoder att hantera akatisi finns det rikligt med information att hitta på internet och bland annat i olika stödgrupper på sociala medier. Det finns också en del artiklar skrivna om ämnet, däribland i webbmagasinet Mad in America.
Den internationella akatisidagen
Det årliga uppmärksammandet av akatisi på akatisidagen den 20 september är ett tillfälle att sprida kunskap om tillståndet och vad man kan göra för att lindra det. Dela gärna kunskapen vidare.
Lasse Mattila
