SocialPolitik, 2013-05-06
I USA säljs och knapras psykofarmaka i mängder. Psykofarmaka gör mer skada än nytta för individen och innebär enorma kostnader för samhället. Det hävdar Robert Whitaker i sin senaste bok om den amerikanska psykvården.
Författaren och journalisten Robert Whitaker är på besök i Göteborg för att berätta om sin bok Anatomy of an Epidemic. Trots att han är en känd debattör som föreläser över hela världen, så är detta hans enda framträdande i Sverige. Det är synd, för hans budskap är omtumlande och minst sagt kontroversiellt.
Robert Whitaker arbetade i slutet av 1990-talet som vetenskapsjournalist på Boston Globe. Tillsammans med en journalistkollega skrev han en serie medicinska artiklar som handlade om de häpnadsväckande undersökningar som Världshälsoorganisationen genomfört med patienter med schizofreni. Studierna visade att personer som drabbats av sjukdomen i USA och resten av i-världen aldrig återhämtade sig utan blev kroniskt sjuka, medan de som levde i ett fattigt land, som Indien eller Nigeria, ofta blev helt återställda efter en kort tids behandling.
Robert Whitaker blev minst sagt överraskad, eftersom han på den tiden trodde att psykofarmaka fixade en kemisk obalans i hjärnan och därför var nödvändiga i behandlingen av schizofreni.
– Vi skrev bland annat om experiment i USA där schizofrenipatienterna tvingades sluta medicinera. Det tyckte vi var oetiskt. Man skulle ju aldrig ta ifrån en diabetiker hans insulin, så varför förvägra någon med schizofreni att ta sin antipsykosmedicin?
Artikelserien gjorde Robert Whitaker intresserad av ämnet och han skrev sin första bok Mad in America.
– Den var kontroversiell och min agent rådde mig att aldrig mer skriva om ämnet, säger han.
Därför dröjde det tio år innan han skrev Anatomy of an Epidemic. I den boken pekar han på vilka konsekvenser överförskrivningen av psykofarmaka i dagens USA får.
– Alltihop började med att Thorazine introducerades på ett mentalsjukhus i USA 1955. Thorazinet, som var ett psykofarmaka, betraktades som en revolution när det kom. Det jämfördes med upptäckten av penicillinet inom allmänmedicinen, säger Robert Whitaker.
Förväntningarna var höga inom psykiatrin; äntligen fanns ett botemedel mot alla psykiska sjukdomar. 1988 kom efterföljaren Prozac, som ansågs ännu bättre. Det amerikanska folket matades med tevereklam som påstod att depression berodde på serotoninbrist i hjärnan. Genom att tillföra serotonin skulle problemet vara löst. För många var det en ren lättnad att det nu verkade finnas en fysisk förklaring till deras psykiska problem. Men Robert Whitaker menar att folk blivit vilseledda.
– Vetenskapsmän konstaterade redan 1984 att teorin om serotoninbrist var felaktig. 2002 kom även psykiatriprofessorn Stephen Stahl fram till precis samma sak i sina undersökningar, vilket är intressant med tanke på att han är en person som gillar molekyler och väldigt gärna ville tro på historien om serotoninbrist.
Myten om serotoninet lever dock kvar hos cirka 85 procent av det amerikanska folket och det finns starka ekonomiska intressen bakom. Läkarna förser cirka 10 procent av den vuxna befolkningen med antidepressiv medicin. Det är patienterna själva som efterfrågar medicinen när de besöker sin husläkare för att de exempelvis har sömnproblem eller ligger i skilsmässa.
– 25 procent av alla kvinnor i åldern 18-65 år använder antidepressiv medicin. En del män tycker att det här är bra. Fruarna är lättare att leva med; de tjatar inte så mycket, säger Robert Whitaker.
Han ser ut över publiken och ger oss en tankeställare: Om nu medicinerna vore så verkningsfulla som de påstås vara, hur kommer det sig då att antalet psykiskt sjuka fortsätter att öka dramatiskt i USA? 1955 fick 355 000 vuxna amerikaner sjukersättning från staten på grund av psykisk ohälsa. 1985 var motsvarande siffra uppe i 1,25 miljoner och i dag överstiger den 4 miljoner. Långt fler har en psykiatrisk diagnos; cirka 30 miljoner amerikaner i åldern 18-65 år; det vill säga en tiondel av den vuxna befolkningen.
Forskningen visar att psykofarmaka i längden inte bara är verkningslösa, utan också farliga. Hjärnan anpassar sig till medicinerna, vilket kan skapa nya problem hos patienten. Läkaren kan då skriva ut nya läkemedel, som inte heller fungerar efter ett tag. Resultatet blir att många patienter blir kroniskt sjuka.
– I USA är det praxis att låta personer med en schizofrenidiagnos ta medicin livet
ut, vilket leder till kronisk sjukdom och svåra biverkningar som exempelvis stor viktuppgång och minnesproblem. Det finns bra research som förklarar varför, hävdar Robert Whitaker och hänvisar till Nancy Andreasen, framstående hjärnforskare och psykiatriker, som i sin forskning visat att hjärnan krymper vid långvarigt bruk av psykofarmaka.
Läs hela artikeln här.