Sociala faktorer bakom psykiskt lidande, enligt ny studie

0
595

En nyligen publicerad studie belyser hur ogynnsamma sociala förhållanden kan öka sårbarheten för dålig mental hälsa över livstiden. Dessa förhållanden, starkt påverkade av strukturella faktorer som förs vidare över generationer, sätter fokus på behovet av att förstå och adressera sociala faktorer för en bättre mental hälsa.

Forskarna bakom en ny studie publicerad i tidskriften World Psychiatry konstaterar att det finns det en stark koppling mellan sociala faktorer och senare mentala hälsoutfall. I studien fokuserar forskarna särskilt på marginaliserade grupper, såsom flyktingar, etniska minoriteter och HBTQ+-personer, som enligt forskarna ofta exponeras för ett flertal samverkande sociala riskfaktorer.

I sin studie betonar forskarna att det är nödvändigt att belysa de strukturella aspekterna bakom psykiska problem utifrån ett socialt rättviseperspektiv. Detta för att vi ska kunna både se och hantera de sociala faktorer som orsakar psykiskt lidande.

I studien introducerar forskarna även ett förebyggande ramverk som syftar till att minska ojämlikheter och förbättra den mentala hälsan på populationsnivå. Forskarna föreslår bland annat sju nyckelåtgärder inom forskning, politik och folkhälsa för att adressera och förbättra de sociala omständigheterna som kan bidra till psykisk ohälsa.

  1. Gör social rättvisa centralt för alla offentliga interventioner för mental hälsa: Social rättvisa handlar om rättvis (jämlik) fördelning av välstånd, makt, möjligheter och privilegier inom samhället. Att integrera principerna om social rättvisa i alla offentliga insatser för mental hälsa är nödvändigt för att förebygga psykiskt lidande och minska ojämlikheter.
  2. Investera i interventioner som ger utdelning i flera områden: Många sociala faktorer som påverkar mental hälsa är också kopplade till andra negativa utfall, såsom fysisk ohälsa och sociala problem. Genom att investera i tvärsektoriella samarbeten och bredare mätmetoder kan vi öka effektiviteten i förebyggande insatser.
  3. Prioritera interventioner som fokuserar på att avbryta överföring av ojämlikheter över generationer: Många psykiska problem har sina rötter tidigt i livet och överförs mellan generationer. Genom att rikta interventioner mot kritiska perioder i livet kan vi bryta dessa negativa mönster och främja hälsosammare generationer.
  4. Prioritera interventioner som fokuserar på att minska fattigdom: Fattigdom är en central faktor som påverkar mental hälsa och bör adresseras för att minska ojämlikheter och förbättra befolkningens välmående.
  5. Förbättra förståelsen av orsakssambanden för hur samhälleliga faktorer påverkar vår mentala hälsa: För att utveckla effektiva interventioner måste vi förstå de kausala sambanden mellan sociala faktorer och mental hälsa. Detta kräver användning av moderna kausala inferensmetoder och longitudinella studier.
  6. Skapa ett system där vi noggrant följer hur människors mentala hälsa förändras över lång tid och där alla olika grupper i samhället inkluderas: För att kunna svara effektivt på befolkningens behov av mental hälsa måste vi ha tillförlitliga uppföljningssystem som inkluderar alla samhällsgrupper och som mäter förändringar över tid.
  7. Se till att alla typer av förebyggande åtgärder för mental hälsa får lika mycket uppmärksamhet och resurser: Förebyggande insatser på alla nivåer är avgörande för att förbättra befolkningens mentala hälsa och bör få lika mycket uppmärksamhet och resurser.

****

Kirkbride JB, Anglin DM, Colman I, Dykxhoorn J, Jones PB, Patalay P, Pitman A, Soneson E, Steare T, Wright T, Griffiths SL. The social determinants of mental health and disorder: evidence, prevention and recommendations. World Psychiatry. 2024 Feb;23(1):58-90. doi: 10.1002/wps.21160. PMID: 38214615; PMCID: PMC10786006 (Länk).