• AKTUELLT •
Begreppet psykisk ohälsa används i dag för att beskriva allt från vardaglig stress och sorg till svåra psykiatriska tillstånd. I en debattartikel i Göteborgs-Posten varnar psykologen Jehoshua Kaufman och socionomen Gunny Christensen Åkesson för att utvecklingen riskerar att göra normala livsutmaningar till medicinska problem – med konsekvenser för både individen och samhället.
Begreppet “psykisk ohälsa” har blivit allt vanligare i samhällsdebatten. Men enligt psykologen Jehoshua Kaufman och socionomen Gunny Christensen Åkesson riskerar begreppet att sudda ut gränsen mellan psykisk sjukdom och normala mänskliga reaktioner på livets svårigheter.
I en debattartikel i Göteborgs-Posten menar de att dagens syn på psykiskt lidande bidrar till att allt fler vanliga känslor och livskriser tolkas som medicinska tillstånd.
Lyckokurvan är ett välkänt fenomen
Debattörerna tar avstamp i ett radioinslag om att unga i Sverige uppger lägre välbefinnande än äldre. De menar att detta inte är något oväntat, utan stämmer överens med den så kallade lyckokurvan – ett välkänt forskningsfynd som visar att människors upplevda välbefinnande ofta är lägre under ungdomsåren och förbättras senare i livet.
Att unga skattar sitt välbefinnande lägre än äldre behöver därför inte innebära att fler lider av psykisk sjukdom, menar de.
Kritik mot begreppet “psykisk ohälsa”
Enligt debattörerna har begreppet “psykisk ohälsa” kommit att omfatta allt från kliniska psykiatriska tillstånd till normala reaktioner på sorg, stress, konflikter och motgångar.
De argumenterar för att denna utveckling riskerar att göra vanliga livserfarenheter till medicinska problem och därmed förstärka upplevelsen av sjukdom hos människor som egentligen befinner sig i naturliga livskriser.
Som exempel nämner de att sorg kan beskrivas som depression, arbetsrelaterad stress som utmattningssyndrom och normala oroskänslor som ångestdiagnoser.
Ökningen väcker frågor
Debattörerna pekar också på att antalet psykiatriska sjukfall enligt Försäkringskassan har ökat kraftigt sedan 2010. Samtidigt lyfter de fram den ökande förekomsten av så kallade hemmasittare bland barn och unga.
De menar att utvecklingen väcker frågor om hur psykiskt lidande förstås och hanteras i dagens samhälle, och om allt fler livsproblem riskerar att ges medicinska förklaringar.
Risk för passivisering
En central poäng i debattartikeln är att medicinska förklaringsmodeller kan påverka människors syn på sig själva.
När normala livsutmaningar beskrivs som sjukdom riskerar individen, enligt författarna, att inta en mer passiv roll där ansvaret för förändring i högre grad läggs på vården än på individens egna resurser och omgivning.
De efterlyser därför en bredare diskussion om var gränsen går mellan psykisk sjukdom och mänskligt lidande – och varnar för att en alltför vid användning av psykiatriska begrepp kan få oönskade konsekvenser, särskilt för barn och unga.
🔗 Länk till originalartikeln:
Psykisk ohälsa är ett påhittat tillstånd – det som skaver kallas livet (Göteborgs-Posten, 2026-06-25)
