Tillsammans för en hållbar förändring

1
378

När jag för ett par år sen läste amerikanska vetenskapsjournalistens, Robert Whitakers, prisbelönta bok ”Pillerparadoxen” visste jag inte att jag en dag skulle arbeta tillsammans med honom kring de frågor som förenar oss. Efter att sedan i höstas ha arbetat tätt med Robert i USA och James Moore i Storbritannien med att bygga upp en svensk upplaga av Roberts i USA populära webbmagasin, Mad in America, är det med stor glädje och stolthet som jag kan meddela att lördagen den 16 mars blev dagen som Mad in Sweden såg dagens ljus.

Psykiska ohälsan har ökat kraftigt i Sverige under de senaste åren. Samhällets insatser vid psykiska ohälsan präglas ofta av stor rättsosäkerhet och den biomedicinska människosynen som idag dominerar insatserna känns ha nått vägs ände om man ser hur utvecklingen har sett ut.

Psykiatriska diagnoser

I takt med den kraftigt ökande psykiska ohälsan har även psykiatriska diagnostiseringen ökat lavinartat. Medan diagnoskriterierna sjunkit med tiden, har den ofta godtyckliga psykiatriska praktiken skapat en diagnostisk inflation vars konsekvenser för våra redan utsatta barn och unga på många håll blivit förödande.

Ser vi bara på diagnoser ställda inom öppenvården för barn och unga mellan 0-24 år har dessa ökat flera hundra procent sedan början på 2000-talet [1].

Socialstyrelsens statistikdatabas, 2018-04-05

De diagnoser som ökat mest under de senaste åren är depressioner och ångestsyndrom, men även neuropsykiatriska diagnoser som ADHD och autism har ökat kraftigt. Man ser även en markant ökning av andra psykiatriska diagnoser som indikerar ett skadligt bruk eller beroende av olika substanser [2].

Samtidigt som Socialstyrelsen förutspår en fortsatt ökning av både diagnoser och förskrivningar av psykofarmaka även framöver, tenderar den diagnostiserade psykiska ohälsan hos våra barn och unga också bli alltmer långvarig. Enligt Socialstyrelsens rapport Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna riskerar de av våra barn och unga som diagnostiseras med depression eller ångestsyndrom, och som vårdas inom specialiserad vård, hamna i långa sjukdomsförlopp med fortsatt behov av psykiatrisk vård och läkemedelsbehandling som följd. Man ser även en förhöjd risk för suicidförsök och suicid över tid hos denna målgrupp [2].

Även om alternativ till både psykiatrisk diagnostisering och den ofta efterföljande medicineringen finns, lyfts dessa sällan upp i den offentliga debatten. Något som i sig förstärker utsattheten och utanförskapet för våra barn och unga, och befäster biomedicinska människosynens ohållbara inflytande över vården och samhällets övriga insatser vid psykisk ohälsa.

Förskrivningen av psykofarmaka

När det gäller förskrivningen av psykofarmaka har denna följt utvecklingen av den psykiatriska diagnostiseringen [2]. Ser vi bara på förskrivningen av antidepressiva och lugnande/ångestdämpande läkemedel till barn i åldrarna 0-17 år har förskrivningen fördubblats bara under de senaste 10 åren [3].

Socialstyrelsens statistikdatabas, 2018-02-05

När det gäller förskrivningen av antidepressiva läkemedel till barn och unga mellan 0 och 19 år skiljer sig Sverige markant från sina nordiska grannar Norge och Danmark. Medan förskrivningen av antidepressiva läkemedel till barn ökat successivt i Norge och minskat till närmare hälften (!) i Danmark under de senaste sju åren, har förskrivningen i Sverige istället ökat explosionsartat under samma tidsperiod [4].

Götzsche PC, 2018.

När det gäller psykiska ohälsan hos såväl barn och unga som vuxna finns det i Sverige även stora regionala skillnader i förekomsten av denna idag [5]. Detta gäller även förskrivningen av psykofarmaka, däribland vid förskrivning av ADHD-läkemedel där antalet patienter mellan 0 till 24 år flerdubblats på 10 år [6].

Socialstyrelsens statistikdatabas, 2019-03-12.

Vad de stora skillnaderna i både psykiatriska diagnoser och förskrivningen av psykofarmaka beror på kan vi alltid spekulera i, men oavsett orsakssambanden till dessa tyder fenomenet knappast på någon större rättssäkerhet i samhällets bemötande och behandling av psykisk ohälsa.

Myndigheternas rekommendationer för behandling

I december 2017 publicerade Socialstyrelsen sina nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. I dessa riktlinjer, som också blivit mycket kritiserade av ett flertal remissinstanser, har psykofarmaka en mycket central plats vid myndighetens behandlingsrekommendationer [7]. Av Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer att avläsa tyder mycket lite på att en förändring (i alla fall till det bättre) i den idag ohållbara farmakologiska praktiken vid psykisk ohälsa.

Bristande kunskap om psykofarmaka och deras biverkningar

Utöver de mycket symtombaserade och farmakologiskt orienterade riktlinjerna råder det även inom den offentliga vården stora kunskapsluckor gällande psykofarmaka och deras biverkningar. Informationen till patienterna vid förskrivning är ofta obefintlig och förskrivningen sker allt som oftast utan plan för vare sig uppföljning, biverkningsrapportering eller nedtrappning. När det gäller nedtrappning råder det även här mycket stora kunskapsluckor, vilket också riskerar att utsätta patienterna för mycket svåra och ibland direkt livsfarliga utsättningssymtom.

Ser vi på aktuella kunskapsläget i Sverige och den praktik som detta genererar kan vi utifrån ovan konstatera att mycket kan bli avsevärt mycket bättre för att vi i ska kunna hitta mer patientsäkra och hållbara förhållningssätt gällande bemötandet och behandlingen av psykisk ohälsa.

Tillsammans för en hållbar positiv förändring

Även om situationen gällande svenska välfärdssamhällets insatser för och behandling av psykisk ohälsa med lätthet kan betraktas som både kritisk och akut finns det också på flera håll ett stort engagemang för en hållbar positiv förändring.

Med Mad in Sweden önskar vi bringa alternativa perspektiv till den idag dominerande biomedicinska människosynen, vars konsekvenser för såväl barn, ungdomar som vuxna många gånger blir förödande. Detta just i syfte att bidra till en hållbar positiv förändring i svenska välfärdssamhällets bemötande och behandling av det vi idag kallar för psykisk ohälsa.

Mad in Sweden kommer att administreras i samarbete med Föreningen Alternativ till psykofarmaka (FAP), en nationell partipolitiskt och religiöst obunden allmännyttig ideell förening, vars syfte är att bidra till förbättrad folkhälsa i Sverige. Det är en ära för mig, både som ordförande i FAP och som ansvarig utgivare/chefredaktör för Mad in Sweden, att få vara en del av ett globalt nätverk av människo- och samhällsarbetare som tillsammans vill reformera samhällets insatser vid psykisk ohälsa och bidra till en hållbar positiv förändring.

Behovet av alternativa perspektiv till dagens biomedicinska och farmakologiska människosyn har aldrig varit större. Som FN:s förtroendeläkare, Dainius Puras, skriver i sin rapport 2017; ”världen behöver en revolution inom psykiatrins område” [8, 9]. Den revolutionen vill jag och Mad in Sweden bidra till och vara en del av.

Lasse Mattila
Socionom, föreläsare, författare
Ordförande i Föreningen alternativ till psykofarmaka (FAP)
Ansvarig utgivare/chefredaktör, Mad in Sweden

Källor

1. Socialstyrelsen. Socialstyrelsens statistikdatabas. Socialstyrelsen, 2018-04-05.

2. Socialstyrelsen. Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Socialstyrelsen, december 2017.

3. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för läkemedel. Socialstyrelsen, 2018-02-05.

4. Götzsche, Peter C. Forbruget af depressionspiller er naesten halveret hos börn nog unge i Danmark. Deadly Medicines and Organized Crime, 2018-05-01.

5. Socialstyrelsen. Regionala skillnader i psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Socialstyrelsen, december 2017.

6. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för läkemedel. Socialstyrelsen, 2019-03-12.

7. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer. Vård vid depression och ångestsyndrom – stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen, december 2017.

8. United Nations, General Assembly. Report of the Special Rapporteur on the right of everyone to the enjoyment of the highest attainable standard of physical and mental health. Unites Nations General Assembly, Council of Human Rights, juni 2017.

9. United Nations. World needs “revolution” in mental health care – UN rights expert. United Nations Human Rights – Office of the High Commissioner, juni 2017.

1 COMMENT