Relationen en grundförutsättning för förändring

0
216

Tidningen Omtanke nr 2, 2019

Lasse Mattila har vigt sitt liv att arbeta med barn och unga i utanförskap. Han har mött dem både inom skola och i socialtjänsten. Utifrån vad han har bevittnad i sitt arbete har han också på senare år engagerat sig frågan om den enligt honom alltför generösa förskrivningen av psykofarmaka till barn och unga med normbrytande beteenden. Omtanke har pratat med Lasse Mattila om hans engagemang för utsatta unga.

Lasse Mattila hade en tuff barndom. När han var två år dog hans pappa och mamman gick in i ett gravt alkoholmissbruk fram till sin alltför tidiga död. 13 år gammal var han föräldralös och hans tolv år äldre bror flyttade tillbaka hem och trädde in som vårdnadshavare.

– Det som gjorde att jag kunde hålla huvudet ovanför vattenytan och som blev en slags skyddsfaktor var idrotten och min barndomsdröm att bli professionell fotbollsspelare, vilket jag sedan också fick bli när jag var 17 år. Det var idrotten som då förde mig från Esbo utanför Helsingfors till Sverige, berättar han.

Lasse Mattila är övertygad om att uppväxten har präglat hans livsval på olika sätt. Han är utbildad socionom och har i snart 25 år arbetat med barn och unga i utsatta situationer, bland annat inom socialtjänsten och i skolan.

Läs hela artikeln här.