Den 23 januari arrangerade webbmagasinet Mad in Sweden en digital inspirationsträff. Under träffen diskuterade vetenskapsjournalisten Robert Whitaker, forskningsredaktören Justin Karter och Mad in Swedens chefredaktör Lasse Mattila, vad forskningen egentligen visar och skillnaden mellan forskning och den allmänna uppfattningen. De belyste hur ett falskt narrativ fått dominera inom psykiatrin och andra samhällsområden, varför journalistikens granskande roll är viktigare än någonsin och hur både Mad in America och Mad in Sweden ger allmänheten tillgång till information som ofta undanhålls i det offentliga rummet. Nu finns inspelningen från träffen tillgänglig på webbmagasinet Mad in Swedens YouTube-kanal.
Tidsangivelser för inspelningen
00:00:00 – 00:07:08
Lasse Mattila, chefredaktör för webbmagasinet Mad in Sweden
00:07:08 – 00:37:40
Robert Whitaker, vetenskapsjournalist och författare, grundare av webbmagasinet Mad in America
00:37:40 – 00:53:20
Justin Karter, lead research news editor, webbmagasinet Mad in America
00:53:20 – 01:35:14
Frågor & svar + Avslut
Sammanfattning
Trots decennier av biomedicinska förklaringsmodeller och farmakologiska behandlingar ser vi blygsamma förbättringar i den psykiska hälsan – tvärtom ser problemen ut att växa och bli alltmer omfattande sett utifrån ett folkhälsoperspektiv. Under en digital inspirationsträff, arrangerad av webbmagasinet MAd in Sweden, diskuterade Robert Whitaker, Justin Karter och Lasse Mattila bland annat forskning som utmanar det rådande paradigmet kring psykisk ohälsa. De visade även på vikten av kritisk granskning och hur vi alla kan bidra till att förändra samhällets syn på psykiskt lidande och återhämtning.
Lasse Mattila – Mad in Sweden och vägen mot förändring
Lasse Mattila, chefredaktör för webbmagasinet Mad in Sweden, inledde träffen med att presentera magasinets bakgrund, syfte och aktuella arbete. Han beskrev webbmagasinet Mad in Swedens syfte och ändamål att fungera som en plattform och en katalysator för att ompröva och utveckla samhällets insatser vid psykiskt lidande, både nationellt i Sverige och i en internationell kontext.
Mattila lyfte även fram den förändring som sakta men säkert börjar ta form även i Sverige – en rörelse bort från det dominerande biomedicinska och farmakologiska perspektivet till förmån för mer personcentrerade, rättighetsbaserade och kontextuella synsätt på psykisk hälsa. Mattila betonade vikten av engagemang för förändringen och informerade om olika möjligheter att ta kontakt och engagera sig i webbmagasinets arbete för den som vill vara med och driva utvecklingen framåt.
Robert Whitaker – Vikten av kritisk granskning av psykiatrins narrativ
Robert Whitaker, prisbelönt vetenskapsjournalist, författare och grundare av Mad in America, är en av vår tids mest inflytelserika röster när det gäller att ifrågasätta dominerande perspektiv på psykisk hälsa, psykiatri och återhämtning. Under inspirationsträffen betonade han vikten av kritisk reflektion och journalistisk granskning av de rådande föreställningarna kring psykisk ohälsa och dess behandling.
Whitaker delade sin egen bakgrund som vetenskapsjournalist och hur han, genom sitt journalistiska arbete, insåg att samhället har byggt upp ett falskt narrativ kring psykisk ohälsa och psykiatrisk behandling. Han lyfte fram skillnaden mellan det budskap som förmedlas av myndigheter, psykiatrin, läkemedelsindustrin och media – och vad vetenskaplig forskning faktiskt visar.
Forskning som utmanar det rådande paradigmet
Whitaker belyste delar av den forskning som ifrågasätter det dominerande biomedicinska och farmakologiskt inriktade synsättet på psykisk ohälsa och åtgärder för att förebygga och avhjälpa denna. Bland annat har flera långtidsstudier visat att behandlingsutfall ofta är sämre för personer som får långtidsbehandling med psykofarmaka jämfört med dem som inte medicineras. En av de mest uppmärksammade studierna, genomförd av WHO på 1990-talet, visade bland annat att återhämtningsfrekvensen vid schizofreni var avsevärt högre i utvecklingsländer där läkemedel användes mer sparsamt än i industriländerna där läkemedel ofta är första linjens insats. Vidare har forskning från Harvard Medical School indikerat att personer som behandlas med psykofarmaka i många fall har sämre långtidsutfall än de som inte gör det.
En annan central aspekt Whitaker lyfte fram är att teorin om att depression orsakas av en kemisk obalans i hjärnan, den så kallade serotoninhypotesen, aldrig haft någon vetenskaplig grund. Trots att forskare redan på 1990-talet avfärdade hypotesen, används den fortfarande på många håll som argument för läkemedelsbehandling.
Whitaker exemplifierade skillnaden mellan forskningens budskap och den allmänna uppfattningen med en omfattande långtidsstudie där det bland annat framkom att personer med schizofreni och liknande diagnoser som inte behandlades med antipsykotiska läkemedel (neuroleptika) hade flerfaldigt högre återhämtningsfrekvens än de som medicinerades. Dessa forskningsresultat, menade Whitaker, är talande exempel som visar på en djupgående diskrepans mellan det vetenskapliga underlaget och de budskap som sprids av myndigheter, psykiatrin, läkemedelsindustrin och media – en diskrepans som har stor betydelse för hur vi förstår och bemöter psykisk ohälsa.
Journalistiskt misslyckande och mediernas ansvar
Under inspirationsträffen belyste Whitaker även mediernas ansvar i sammanhanget och konstaterade att media underlåtit att kritiskt granska psykiatrin och läkemedelsindustrins inflytande över denna. Som exempel på detta lyfte Whitaker just den så kallade serotoninhypotesen och hur Amerikanska psykiatriska föreningen (APA) redan på 1990-talet avfärdade serotoninhypotesen som förklaringsmodell för depression. Trots detta fortsätter den att spridas på många håll som en etablerad sanning. Han menade att journalistikens uppdrag är att tjäna allmänheten – inte etablissemanget – och att granskande journalistik inom detta område är avgörande för folkhälsan.
Whitaker pekade också på vetenskapliga oegentligheter och omfattande intressekonflikter inom läkemedelsforskningen, där kommersiella aktörer haft ett stort inflytande över forskningsresultat och budskap till allmänheten. Som ett exempel på vetenskaplig oredlighet nämnde Whitaker den så kallade STAR*D-studien, en offentligt finansierad studie från 2010 om antidepressiva läkemedel, där en ny analys 2023 visade att återhämtningsfrekvensen vid SSRI-behandling var betydligt sämre än vad som tidigare rapporterats (2,7 procent istället för 68 procent, red. anm.).
Mad in Americas arbete
Whitaker avslutade med att beskriva Mad in Americas roll i att skapa en plattform för forskning, personliga berättelser och vetenskaplig granskning. Webbmagasinet har en omfattande databas med forskning och arbetar aktivt för att ge röst åt tjänsteanvändare, alltså personer med egenupplevd erfarenhet av psykiskt lidande.
Whitakers budskap var tydligt: För att kunna utveckla bättre insatser vid psykisk ohälsa måste vi våga ifrågasätta de narrativ som länge dominerat och som visat sig vara otillräckliga, och journalistiken spelar en avgörande roll i att föra fram en mer nyanserad, forskningsförankrad och rättighetsbaserad förståelse av psykisk hälsa.
Mad in Americas vetenskapliga granskningar och forskningsdatabas
Justin Karter, forskningsredaktör på Mad in America, presenterade det vetenskapliga granskningsarbetet som ligger till grund för webbmagasinets forskningstäckning. Han beskrev hur syftet är att göra forskningen mer tillgänglig för allmänheten genom att sammanfatta och analysera studier som annars kan vara svåra att ta del av. Förutom att granska läkemedelsstudier täcker redaktionen även forskning som utforskar alternativa sätt att förstå och bemöta psykiskt lidande – bland annat genom sociologiska och antropologiska studier, forskning om sociala determinanter för hälsa och folkhälsoinriktad forskning.
Karter demonstrerade även Mad in Americas omfattande forskningsdatabas, som innehåller över 3 000 sammanfattade vetenskapliga artiklar insamlade under de senaste tio åren. Han visade hur databasen fungerar och hur användare kan söka information baserat på olika nyckelord. Han gick också igenom arbetsgången för den vetenskapliga redaktionen och hur de täcker det kritiska forskningsfältet – med perspektiv från bland annat Mad studies, lived experience-rörelsen, kritisk psykiatri och politisk psykologi.
Utöver forskningssammanställningarna erbjuder Mad in America även fördjupade analyser och rapporter för att ge en mer nyanserad bild av de vetenskapliga fynden. Dessa resurser riktar sig inte bara till forskare och yrkesverksamma inom fältet, utan också till journalister och den bredare allmänheten. Det är också bland annat från dessa resurser som Mad in Sweden inhämtar sitt underlag till sina vetenskapliga publiceringar. Som avslutning presenterade Karter den mall som Mad in Americas vetenskapliga redaktion använder för att säkerställa kvalitet och tydlighet i sina sammanfattningar av forskning.
Frågestund: Utmaningar och möjligheter för förändring
Inspirationsträffen avslutades med en engagerad frågestund där åhörarna fick möjlighet att ställa frågor om de ämnen som diskuterats. Bland annat tog frågorna upp det bemötande som Mad in America och Mad in Sweden får för sitt granskande arbete, och det växande internationella Mad in the World-nätverket. Diskussionen rörde även den höga förskrivningen av antidepressiva läkemedel i Sverige, samt effekterna av antipsykotiska läkemedel. Vidare berördes ämnen som depression, återhämtning och de alternativa behandlingsmetoder som går bortom det biomedicinska paradigmets gränser. Frågestunden gav en inblick i de komplexa frågor som behöver adresseras för att åstadkomma en verklig förändring inom psykisk hälsa och behandling.