Kontroversiell studie och användning av elchocker på barn

0
185

Elchocker. Eller elektrokonvulsiv terapi (ECT) som det finare heter. En metod som många förknippar med filmen Gökboet och tror tillhör det förgångna, men som i allra högsta grad är en flitigt använd metod i Sverige än idag. Under 2021 utfördes det i Sverige 31 484 behandlingar på barn, unga och vuxna. Drygt 60 procent av de behandlade var kvinnor.[1]

Nyligen publicerades en kinesisk studie om ECT och barn.[2] En studie som ansåg att ECT är en säker och användbar metod för målgruppen. Detta trots att studien visade att 68 procent av barnen i studien drabbades av minnesförluster, över hälften fick ihållande huvudvärk, och över en tredjedel drabbades av delirium (allvarliga kognitiva problem och förvirring). Forskarna bakom studien ansåg dessa behandlingseffekter vara ”acceptabla”.

“Den här forskningen är av den lägsta kvalitet som jag har sett under min 40-åriga karriär.” Prof. John Read

Kritiken på den kinesiska studien och dess genomförande och slutsatser lät inte vänta på sig. I en nyligen publicerad artikel belyser brittiska forskarna John Read, Colin Ross och Sami Timimi de många och allvarliga både vetenskapliga och etiska brister i studien.[3] Read, som också nyligen gått genom den forskning som finns om ECT över lag, konstaterade i en intervju att han aldrig under sina 40 år som forskare sett lägre kvalité på forskning än på den kring ECT.[4] Enligt Read, Ross och Timimi passar den kinesiska studien väl in bland de övriga studierna om ECT och dess effektivitet.

I Sverige ska all vård bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Med tanke på det minst sagt bristande (läs närmast obefintliga) vetenskapliga stödet för användningen av ECT är det anmärkningsvärt att Socialstyrelsen än idag rekommenderar metoden för såväl barn, unga som vuxna. Att det inte heller utförts några relevanta studier på användningen av metoden på vuxna sedan 1980-talet (!), och att det aldrig (!) gjorts några sådana studier när det gäller barn, förstärker det kontroversiella i användningen av metoden ytterligare.

I avsaknaden av det vetenskapliga stödet för användningen av ECT vore det kanske läge för Socialstyrelsen att ta till sig det aktuella forskningsläget och se över sina rekommendationer av metoden för såväl barn, unga som vuxna?

Lasse Mattila

[1] Kvalitetsregistret ECT. Årsrapport 2021. Elektrokonvulsiv terapi. Repetitiv transkraniell magnetstimulering. Version 1, utan data från Patientregistret eller Läkemedelsregistret. https://registercentrum.blob.core.windows.net/ect/r/Kvalitetsregister-ECT-A-rsrapport-2021-utan-PAR-r1xRY9Hx5c.pdf. Hämtat 2023-01-05.

[2] Xiaolu Chen, Yixiao Fu, Qianhong Zou, Yiting Zhang, Xiaoyue Qin, Yu Tian, Yu Yan, Qibin Chen, Lei Zou, Bangshu Zhao, Xiao Li. A retrospective case series of electroconvulsive therapy in the management of depression and suicidal symptoms in adolescents. Brain and Behavior, 2022-10-19. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/brb3.2795.

[3] Read J., Ross C., Timimi S. A study of ECT on 278 children and adolescents; methodological, conceptual, and ethical concerns. Brain and Behavior, 2022-12-26. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/brb3.2866.

[4] Simons, P. Researchers: ECT Study in Children Methodologically Flawed, Ethically Concerning. https://www.madinamerica.com/2023/01/researchers-ect-study-children-methodologically-flawed-ethically-concerning/.

 

Artikelbild: Maskin för elektrokonvulsiv terapi på Glenside Museum (Wikipedia Commons)