”Life science”. Denna vackra omformulering av läkemedelsindustrins propaganda när det gäller synen på psykiskt lidande och hur vi bäst kan avhjälpa detta.
Jag skrev tidigare i veckan om hur läkemedelsindustrin formar våra föreställningar om psykisk ohälsa och dess orsakssamband och behandling. Ser vi till den ökande psykiatriska diagnostiseringen i samhället, och antar att denna står för ökat psykiskt lidande, så kan vi konstatera att de perspektiv som industrin representerar inte är ändamålsenliga om vi vill förebygga och avhjälpa lidandet. Tvärtom. Ju mer vi befäster de biomedicinska och farmakologiskt inriktade modellerna, desto mer ökar lidandet.
Samtidigt som fler och fler börjar ifrågasätta de idag dominerade perspektiven kan vi konstatera att läkemedelsindustrin står stark. Sett till det ekonomiska så faktiskt starkare och starkare för varje år. ”Life science” har blivit en viktig näring för svensk ekonomi.
Trots ett alltmer osäkert ekonomiskt läge i samhället är läkemedelsbranschen en av få sektorer för vilken många tror på fortsatt tillväxt. Lidandet är lönsamt för somliga.
Jag läste i veckan en artikel om svensk läkemedelsexport och läkemedelsindustrins betydelse för svensk ekonomi. I artikeln citerar man Peter Leander, kommunikationschef på LiF, branschorganisationen för de forskande läkemedelsbolagen. Leander uttryckte sig se två positiva orsaker till att Sveriges läkemedelsexport ökar. Den ena var att många länder satsar på hälso- och sjukvård genom ökad import av läkemedel, något som enligt Leander leder till ökad folkhälsa. Tyvärr, för Leanders och läkemedelsindustrins del, har det visat sig vara precis tvärtom. De länder som satsar mest i de farmakologiska insatserna vid psykisk ohälsa har de sämsta utfallen när det gäller återhämtning. Den andra orsaken till den ökande läkemedelsexporten var enligt Leander att internationella läkemedelsbolag gärna investerar i Sverige på grund av Sveriges konkurrenskraftighet inom läkemedelstillverkning. Heja Sverige.
I artikeln framkommer att den svenska marknaden är den hetaste och mest aktiva i ”life science” i hela Europa. Man lyfter upp Region Stockholm som ett exempel på innovationskraften i området. I Stockholm har man en ambition att till 2025 bli en av världens fem ledande regioner inom ”life science”.
Det finns med andra ord starka krafter och intressen, inte minst ekonomiska, som gärna vill bibehålla och befästa de idag dominerande och bevisligen ohållbara perspektiven när det gäller psykiskt lidande.
För att skapa en hållbar positiv förändring behöver vi förstå att det vi idag kallar för psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar, störningar och dysfunktioner i själva verket är funktionella reaktioner på svåra livsomständigheter. Vi behöver se lidandet i ett sammanhang bestående både psykosociala och samhälleliga aspekter.
Orsakerna till psykiska lidandet ligger i första hand inte i våra gener, våra nervsystem eller i kemiska obalanser i våra hjärnor. De ligger i emotionell smärta och trauman skapade av maktobalanser, utanförskap, mobbning, våld, övergrepp, fattigdom, segregation, arbetslöshet, bostadslöshet, ojämlikhet, försummelse, och på andra sätt åsidosatta grundläggande mänskliga behov. Det är först när vi förstår detta, och börjar agera utifrån denna förståelse, som vi kommer att ge plats åt de mer hållbara personcentrerade och rättighetsbaserade perspektiven.
Initiativet till förändringen från de biomedicinska och farmakologiskt inriktade perspektiven mot mer hållbara personcentrerade och rättighetsbaserade perspektiv kommer knappast komma från ”life science”-branschen. Det är vi, var och en av oss som bevittnar det uppenbart ohållbara och kontraproduktiva i dagens perspektiv men också ser de positiva exemplen utanför dessa, som behöver ställa oss upp och kräva en förändring. Tillsammans.
Lasse Mattila
