Statistik om psykisk hälsa bland barn och unga

0
14

Folkhälsomyndigheten, 2019-12-09

De flesta barn i Sverige mår bra och uppger att de är nöjda med livet. Här redovisas statistik som visar hur skolbarn bedömer sitt allmänna hälsotillstånd och sin livstillfredsställelse samt hur vanligt det är med psykosomatiska besvär som magont, nedstämdhet, nervositet och sömnsvårigheter. Vi presenterar också de vanligaste psykiatriska diagnoserna bland barn och unga samt statistik om psykisk ohälsa bland unga vuxna.

I undersökningen Skolbarns hälsvanor får skolbarn åldern 11, 13 och 15 år besvara frågor om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Den senaste undersökningen genomfördes 2017/18. Längre ner på sidan finns statistik om psykisk ohälsa bland unga i åldern 16–24 år.

Livstillfredsställelse bland barn

En hög andel av Sveriges skolbarn svarar att de trivs bra eller mycket bra med livet. Utan hänsyn till ålder eller kön svarar sex av sju skolbarn att de är nöjda med livet. Det finns dock skillnader både mellan könen och mellan olika åldersgrupper. Flest som är nöjda med livet finns bland 11-åringarna: 88 procent av flickorna och 93 procent av pojkarna. Bland 13- och 15-åringarna var andelen lägre, särskilt bland flickorna. Lägst var andelen bland 15-åriga flickor, 77 procent. Frågan om livstillfredsställelse har funnits med i Skolbarns hälsovanor sedan 2001 och andelen som uppger att de har en hög livstillfredsställelse har legat stabilt över tid.

Färre skolbarn med funktionsnedsättning är nöjda med livet

Bland skolbarn med funktionsnedsättningar är det färre som svarar att de är nöjda med livet. Totalt 77 procent av flickorna med funktionsnedsättning uppger att de är nöjda med livet, jämfört med 82 procent av flickor utan funktionsnedsättning. Bland pojkar är andelen 82 procent jämfört med 91 procent. Till skolbarn med funktionsnedsättning räknas även de som har en långvarig sjukdom eller annat långvarigt hälsoproblem. År 2017/18 uppgav 25 procent av flickorna och 22 procent av pojkarna i åldern 11−15 år att de hade en funktionsnedsättning, en långvarig sjukdom eller något annat långvarigt hälsoproblem.

Psykosomatiska besvär bland barn

De flesta skolbarn svarar alltså att de känner sig nöjda med livet, men många uppger att de har återkommande psykosomatiska besvär. Det kan t.ex. vara magont, nedstämdhet, nervositet eller sömnsvårigheter. Att besvären är återkommande innebär att de har haft minst två besvär oftare än en gång i veckan under sex månaders tid.

Högst andel med återkommande psykosomatiska besvär finns bland 15-åriga flickor, med 62 procent år 2017/18. Bland 15-åriga pojkar var andelen 35 procent. Lägst förekomst fanns bland 11- och 13-åriga pojkar där andelen låg runt 30 procent. Andelen 13- och 15-årigar som uppger psykosomatiska besvär har ökat under 2000-talet, och vid mätningen 2017/18 sågs även en ökning bland 11-åringarna. Den senaste internationella rapporten i undersökningen Skolbarns hälsovanor som kom 2016 visade att det i hela världen är en relativt hög andel skolbarn som uppger att de har återkommande psykosomatiska besvär. Sverige låg dock något över världsgenomsnittet och betydligt högre än andra nordiska länder.

Läs hela artikeln här.