Ökade förskrivningen av antidepressiv medicin till unga kan förklaras av utbyggnaden av vården

2
381

En grupp forskare har kartlagt användningen av antidepressiv medicin bland barn och unga i  åldern 5-19 år i de nordiska länderna. De fann att dessa mediciner år 2017 användes mest i Sverige där 18/1000 barn och unga fått sådana läkemedel förskrivna. Uppgiften kan jämföras med barn och unga i Danmark där endast 7,5/1000 fått sådan medicinering. I Sverige fördubblades denna medicinering under perioden 2007-2017 medan den minskade i Danmark under samma period.

Skillnaderna mellan Danmark och Sverige kan inte förklaras av att depression är olika vanligt i de två länderna. Förekomsten av depressioner har också varit relativt oförändrad under den aktuella perioden. Det krävs istället andra förklaringar. Författarna till rapporten pekar på att Sverige har det högsta antalet barnpsykiater per unga inom hela EU och att antalet barnpsykiater i Sverige är det dubbla jämfört med Danmark.

Det är vanligen barnpsykiater som skriver ut antidepressiva till unga. Det är därför tänkbart att den höga och ökade förskrivningen i Sverige kan förklaras av utbyggnaden av barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Ett stöd för denna uppfattning ger SKL:s kartläggning av BUP i olika län i Sverige. I åldern 0-17 år gjorde på Gotland 10% ett besök på BUP under 2018. I Jönköpings län var det endast 4% som gjort sådana besök. Andelen unga som fått antidepressiv medicin förskrivet följer samma mönster. På Gotland var det år 2018 2,6% i åldern 0-19 år som fått antidepressiv medicin förskrivet medan motsvarande siffra för Jönköpings län var 1,1%. Förskrivning av centralstimulantia för ADHD följer också detta mönster. På Gotland var det 3,5% som fått dessa läkemedel medan i Jönköpings län endast var 1,3% som fått sådan behandling.

Under det senaste decenniet har det i Sverige gjorts betydande satsningar på BUP. Det finns dock inga tecken på att vare sig förekomsten av depressioner eller ADHD skulle ha minskat. Däremot har det skett en betydande ökning av förskrivning av läkemedel. Effekterna kan vara negativa.

Sven Bremberg

Referenser

Wesselhoeft R, Jensen PB, Talati A, Reutfors J, Furu K, Strandberg-Larsen K, et al. Trends in antidepressant use among children and adolescents: a Scandinavian drug utilization study. Acta Psychiatr Scand. 2019.

Sveriges kommuner och landsting: Psykiatrin i siffror 2018 – Barn- och ungdomspsykiatri, Stockholm, 2018.

Previous articleIvo klarar inte förväntningarna
Next articleStatistik om psykisk hälsa bland barn och unga
Sven Bremberg är barn- och ungdomsläkare och docent i socialmedicin vid Karolinska Institutet. Han har tidigare varit verksam vid Folkhälsomyndigheten. Sven Bremberg har medverkat i arbetet med att utveckla en svensk strategi för att minska sociala skillnader i hälsa under uppväxten och varit ansvarig för uppdrag från regeringen som behandlat stöd till föräldrar, ungdomars psykiska hälsa och prevention av självmord.

2 COMMENTS

  1. De två förklaringarna, tillgång till vård och förändrad arbetsmarknad, utesluter inte varandra. Jag tror arbetsmarknad betyder mest, se SOU 2006:77. Lågutbildade påverkas mest. Gotland, och flera andra län med hög förskrivning av SSRI, är de län som har den högsta arbetslösheten. Om problemet med de ungas psykiska besvär har sin grund i arbetsmarknaden, då innebär en utökning av BUP endast att lägga politiska dimridåer. Vilket också skett under det senaste decenniet.

  2. Självklart är effekterna av psykofarmaka negativa, speciellt långsiktigt och kollektivt.

    Jag tror inte det inte utbyggnaden av bup är någon orsak eller ens ett starkt samband. Däremot tror jag sådant som att unga tvingas konkurrera hårdare idag, i skolan, på arbetsmarknad och att det finns mycket sämre möjligheter till bostad, påverkar. Känslmässigt genomskådar nog också många unga det hyckleri som vuxenvärlden lever upp till. Det är lite som att de flesta föräldrar eller vuxna inte har några riktiga visioner för ett samhälle och en värld alls, annat än sådana som luktar illa: nationalism, konservativa ideal, att behov som ska styras av individens ekonomi, osv. Miljöaktivisten Greta såg igenom lite av det, men det finns säkert en massa andra sätt att genomskåda det på också.