Folkhälsomyndigheten, 2019-03-18
Insatser krävs om målet att sluta hälsoklyftorna ska nås. De påverkbara skillnaderna i hälsa ska vara borta inom en generation, är det övergripande målet för Sveriges folkhälsopolitik. Om det målet ska nås krävs insatser – för utvecklingen nu går i flera avseenden åt motsatt håll. Det framkommer i Folkhälsomyndighetens årsrapport Folkhälsans utveckling 2019.
Folkhälsomyndigheten följer folkhälsans utveckling. Resultaten sammanställs varje år i en rapport som lämnas till regeringen.
Folkhälsan i Sverige är fortsatt god i ett internationellt perspektiv, och för stora delar av befolkningen har utvecklingen varit positiv. Under 2006–2017 sjönk den förtida dödligheten och medellivslängden ökade med 1,6 år i genomsnitt.
Men skillnader i både hälsa, levnadsvanor och livsvillkor syns mellan både män och kvinnor, och mellan olika socioekonomiska grupper, för de flesta mått på hälsan och faktorer som kan påverka hälsan, visar årsrapporten. Personer med förgymnasial utbildningsnivå dör tidigare i hjärt-kärlsjukdomar, cancer och suicid jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå, och den allmänna självskattade hälsan är sämre.
Läs hela artikeln här.
Rapporten “Folkhälsans utveckling – årsrapport 2019”, finner du här.
