• FORSKNING •
Allt fler unga i Sverige rapporterar stress, oro och psykiska besvär. I en ny studie från Umeå universitet pekar forskaren Matthew Cashman på skolan som en central orsak – där betyg, jämförelser och höga krav formar en vardag präglad av press och rädsla för att misslyckas.
Allt fler unga i Sverige rapporterar psykisk ohälsa, särskilt i form av stress, oro och psykosomatiska besvär. Förklaringen har ofta sökts hos individen – i sårbarhet, livsstil eller bristande copingstrategier. Men ny forskning från Umeå universitet pekar i en annan riktning: mot skolan själv.
I en avhandling visar forskaren Matthew Cashman att elevers psykiska välbefinnande hänger nära samman med hur skolsystemet är utformat. Under de senaste decennierna har skolan i allt högre grad präglats av mätbarhet, jämförelser och prestationskrav.
– Psykiskt välbefinnande är inte bara en individuell fråga, utan påverkas i hög grad av hur skolmiljön är strukturerad, säger han.
En vardag av bedömning och jämförelse
Forskningen bygger på både internationella och svenska datamaterial och visar ett tydligt mönster: skolan har blivit en plats där stress och oro tar form.
Det handlar inte enbart om prov och betyg, utan om en skolvardag där elever tidigt vänjer sig vid att bli bedömda, rangordnade och jämförda – ofta med framtiden som ständig referenspunkt.
Denna utveckling har gjort skolan till en central arena för känslor av otillräcklighet och rädsla för att misslyckas.
Flickor särskilt utsatta
Ett av de tydligaste resultaten gäller könsskillnader. Flickor rapporterar i högre grad stress kopplad till skolarbete och akademiska krav.
Enligt forskningen formas dessa erfarenheter i samspelet mellan skolans krav och elevernas egna tolkningar av vad som står på spel.
– Flickor rapporterar oftare stress kopplad till höga förväntningar och rädsla för att misslyckas, säger Cashman.
Politikens roll i ungas mående
Ett centralt bidrag i studien är att lyfta fram hur psykisk ohälsa bland unga inte kan förstås enbart på individnivå.
I stället pekar forskningen på utbildningspolitiska beslut – som betygssystem, ansvarsmekanismer och organiseringen av elevstöd – som avgörande faktorer.
– Politiska beslut spelar en ofta förbisedd roll i att forma ungdomars psykiska hälsa, säger Cashman.
Kräver ett bredare perspektiv
Resultaten väcker frågor om hur samhället möter ungas psykiska ohälsa. Om problemen delvis skapas i skolans strukturer räcker det inte med fler individuella insatser.
I stället behövs ett bredare samtal om hur skolan är utformad – och vilka signaler den sänder till unga om värde, prestation och framtid.
Länk till originalartikeln:
🔗 När skolan gör barn sjuka av stress (Umeå universitet, 2026-02-04)
