• AKTUELLT •
I en ny rapport uttrycker Läkemedelsverket oro över den kraftiga ökningen av ADHD-diagnoser i Sverige. Samtidigt som myndigheten avråder från att utöka rätten att förskriva centralstimulerande läkemedel framhåller den att orsakerna bakom utvecklingen fortfarande är otillräckligt klarlagda – och behöver utredas för att identifiera möjliga diagnosdrivande faktorer.
Antalet ADHD-diagnoser i Sverige har ökat kraftigt under de senaste 15 åren. Samtidigt som köerna till specialistpsykiatrin växer anser Läkemedelsverket att samhället behöver rikta större uppmärksamhet mot varför allt fler får diagnosen – snarare än att enbart diskutera tillgången till läkemedelsbehandling.
I en ny rapport avråder myndigheten från att i nuläget ge läkare inom primärvården en generell rätt att förskriva centralstimulerande läkemedel vid ADHD. I stället vill man utreda möjligheten till en flerårig försöksverksamhet där specialistläkare i allmänmedicin ska kunna ansöka om dispens för att förskriva läkemedlen till vuxna patienter.
Kraftig ökning bland barn och unga
Enligt rapporten har förekomsten av ADHD-diagnoser ökat i samtliga åldersgrupper från sex år och uppåt, för både flickor och pojkar och i alla sjukvårdsregioner.
Bland ungdomar mellan 13 och 17 år har omkring 10 procent av flickorna och knappt 15 procent av pojkarna antingen en ADHD-diagnos eller hämtar ut ADHD-läkemedel. Förekomsten är högst bland barn till lågutbildade föräldrar och lägst bland barn födda utanför Europa samt barn till högutbildade föräldrar.
Liknande utveckling har också rapporterats från flera andra länder under det senaste decenniet.
Vill förstå varför diagnoserna ökar
Läkemedelsverket framhåller att orsakerna bakom den kraftiga ökningen fortfarande är otillräckligt kartlagda.
– Vi har nu en utveckling där kötiderna till specialistpsykiatrin är långa och antalet ADHD-diagnoser ökar. För närvarande ser vi att en utökad förskrivningsrätt till läkare med specialistkompetens i allmänmedicin inte är lämplig, bland annat eftersom vi inte vet orsakerna till att antalet diagnoser ökar, säger projektledaren Paulina Tuvendal i ett pressmeddelande.
Myndigheten menar att samhället behöver analysera vilka faktorer som kan bidra till utvecklingen och identifiera eventuella diagnosdrivande mekanismer.
Efterlyser bredare samhällsperspektiv
Läkemedelsverket betonar att det finns barn med omfattande ADHD-symtom som behöver stödinsatser och läkemedelsbehandling. Samtidigt uttrycker myndigheten oro över den generella utvecklingen där allt fler barn och unga rapporterar psykisk ohälsa, oro och ångest.
– Här behöver samhällets samlade resurser riktas mot att identifiera de bakomliggande orsakerna till att det ser ut så här, säger Rickard Ljung, professor och enhetschef på Läkemedelsverket.
Myndigheten menar att frågan inte kan lösas av sjukvården ensam, utan kräver samordnade insatser från flera samhällsaktörer.
Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag som syftar till att stärka kunskapen om ADHD-läkemedel och deras användning i Sverige.
Artikelfoto: Johnér
Länk till Läkemedelsverkets pressmeddelande:
🔗 Rätten att förskriva adhd–läkemedel bör inte utökas (Läkemedelsverket, 2 juni 2026)
