Bukhjärnan: så påverkar tarmen ditt mående

19/01/2026

551

• AKTUELLT •

Tarmen har ett eget nervsystem – och står i ständig kontakt med hjärnan. I en artikel i Medicinsk vetenskap skriver Maja Lundbäck att samspelet mellan tarm, bakterier och nervsignaler kan påverka både stress, känslor och psykiskt mående.

I en artikel i Medicinsk Vetenskap (nr 4, 2025) beskriver Maja Lundbäck hur det pågår ett ständigt samtal i kroppen – mellan hjärnan och tarmens eget nervsystem. Tarmen styrs inte bara av signaler från hjärnan, utan har ett avancerat “bukhjärna”-system som kan arbeta självständigt och samtidigt påverka vårt psykiska mående. Nu undersöker forskare hur psykologiska behandlingar som KBT och hypnos kan lindra magproblem – och om tarmbakterier kan påverka hur hjärnan fungerar.

Lundbäck skriver bland annat att det handlar om en kommunikation som går åt båda håll. Hjärnan och tarmarnas enteriska nervsystem – ibland kallat bukhjärnan – kommunicerar via den så kallade tarm–hjärnaxeln, där signaler kan färdas genom nervsystemet men också via blodbanan.

– För att kunna svälja behövs input från hjärnan. För att gå på toaletten behövs input från nedre delen av ryggmärgen, säger Ulrika Marklund, docent vid Karolinska Institutet, i artikeln.

Tarmbakterier kan skicka signaler till hjärnan

En annan del som Lundbäck lyfter är att kommunikationen mellan tarm och hjärna också kan ske via blodet. I tarmen finns ett stort myller av mikroorganismer som producerar kemiska ämnen, bland annat metaboliter och nervsignalämnen. Vissa av dessa ämnen kan passera tarmslemhinnan och nå blodbanan.

En grupp ämnen som väcker särskilt intresse är kortkedjiga fettsyror, som kan nå blod–hjärnbarriären och i vissa fall ta sig in i nervvävnaden.

– Till sist når en del av dem blod-hjärnbarriären och kan ta sig in i nervvävnaden i hjärnan, säger Catharina Lavebratt, docent vid Karolinska Institutet, i Medicinsk Vetenskap.

Forskarna vill nu förstå om sådana ämnen kan påverka hjärnans funktion – och om förändringar i tarmfloran kan bidra till att hjärnan får “fel” signaler.

Samband mellan tarmflora och ADHD

Lundbäck skriver också hur flera studier visar att barn med autism – och även ADHD – ofta har en annorlunda tarmflora jämfört med andra, åtminstone på gruppnivå. Men sambanden är fortfarande svåra att tolka och forskarna betonar att det ännu inte går att dra säkra slutsatser om orsak och verkan.

– Kosten, läkemedel och det genetiska arvet kan ha betydelse. Flera studier behövs för att förstå om tarmfloran på något sätt bidrar till de här diagnoserna, säger Catharina Lavebratt i artikeln.

En av de studier som nämns är en registerstudie baserad på en miljon födslar i Finland, som antyder att antibiotika under graviditet kan kopplas till ökad risk för ADHD hos barn – men inte autism. Samtidigt betonas att sådana studier inte kan bevisa ett orsakssamband.

Djurstudier ger däremot mer direkta indikationer. I artikeln beskriver Lundbäck att forskning på möss har visat att en rubbad tarmflora efter antibiotika kan påverka beteendet, till exempel genom hyperaktivitet eller nervöst beteende.

Probiotika prövas som möjlig hjälp

Artikeln lyfter även forskning där man nu undersöker om det går att minska ADHD-symtom genom att ge barn som nyligen fått diagnos en typ av probiotika tillsammans med kostfibrer.

I en tidigare placebokontrollerad studie, ledd av Catharina Lavebratt, fick både barn och vuxna med ADHD mindre psykiatriska symtom efter en probiotikakur. Liknande resultat har också setts hos vuxna i en europeisk studie med deltagare från tre länder.

Samtidigt betonas att kunskapsläget fortfarande är under utveckling och att forskningen behöver fortsätta innan man kan säga exakt vilka kostinsatser som hjälper vem – och varför.

Psykologisk behandling kan påverka tarmen

En viktig slutsats i artikeln i Medicinsk Vetenskap är att mag–tarmproblem inte alltid behöver förstås som enbart “fysiska” – utan att psykologiska behandlingar också kan påverka symtom och funktion.

För personer med IBS-liknande besvär som begränsar vardagen kan KBT hjälpa genom att gradvis utmana rädslor och minska undvikandebeteenden, vilket kan göra det lättare att leva med symtomen och i många fall minska dem.

Men alla blir inte hjälpta av KBT. Då kan en annan metod vara tarminriktad hypnos, där patienten i ett djupt avslappnat tillstånd guidas genom visualisering och omtolkning av kroppens signaler. Metoden används redan i flera regioner i Sverige, och en metaanalys visar att hypnos kan vara effektivt för många – även om det inte fungerar för alla.