Jag och Lasse började samarbeta kring det redaktionella arbetet med webbmagasinet Mad in Sweden för ett år sedan. Det tog inte lång tid innan vi började prata om en podd för att lyfta fram fler röster och nå ut till fler människor med vårt budskap. Nu är vi både glada och stolta över att snart kunna lansera vår podd.
Podden heter GALET – om psykisk hälsa och välbefinnande i en ny tid. För vi tänker att det är mycket som är galet i vårt samhälle. Ett samhälle som sjukdomsförklarar det friska i allt större utsträckning. Men vi tycker oss också se en ny tid på intåg; ett nytt paradigm som utmanar oss och samtidigt ger hopp.
Ett paradigmskifte – vad menar vi med det?
Det gamla paradigmet erbjöd en tydlig behållare. Och allt som vill växa behöver en behållare, så även medvetandet. Men vad händer när medvetandet expanderar bortom vår kulturella behållare och det system som vi alla är en del av? Vad händer när vi lever med stress under lång tid, tappar lusten till allt eller är med om en livskris och allt ter sig mer och mer obegripligt? Vad händer när familj, skola, vård och omsorg inte har tid eller förmågan att på riktigt se och förstå alla våra mänskliga behov, gammal som ung? Är det det vi ibland kallar ADHD, OCD, bipolär, ätstörningar, ångestsyndrom, depression, schizofreni, hjärntrötthet, medelålderskris eller “att gå in i väggen?”
Många pratar om ett paradigmskifte men en tydlig definition uteblir ofta. Så vad menar jag och Lasse när vi pratar om det gamla kontra det nya paradigmet?
Så här tänker vi; det gamla paradigmet står för makt och kontroll. Först över människor, land och naturtillgångar, sedan över tro och ideologier och nu över information och berättelser. Det gamla paradigmet står för en biomedicinsk och farmakologiskt inriktad syn på människan. I det gamla tror vi att människan kan förstås enbart utifrån biologi, kemi och fysik. Det gamla paradigmet tror att många kroppsliga såväl som psykiska tillstånd bör behandlas med fysiska ingrepp och/eller botas med mediciner. Det är en mekanisk syn på människan. I den gamla föreställningen finns det en övertro på vetenskap och vi strävar efter att objektivt observera, mäta och kvantifiera den mänskliga upplevelsen. Det finns en övertro till materiellt överflöd och dess inverkan på vår upplevda lycka. Det finns en ohållbar kortsiktighet och brist på ansvar för helheten. Målmedvetenhet och uppskruvade prognoser har premierats trots omoraliska metoder och ohållbara konsumtionsnivåer.
I det gamla paradigmet förlitar vi oss mycket på auktoriteter och validering utifrån. Makt att påverka tilldelas utifrån ägodelar, resurser, “rätt” socialt kluster och olika —för tillfället— trendande attribut. Det uppmuntrar till individualisering och konkurrens. Det gamla paradigmet bygger på flera förtryckande normer som vi alla har varit en del av att upprätthålla.
I det gamla paradigmet har den existentiella bubblan överlåtits till dem som på eget initiativ intresserar sig för stora livsfrågor. Eller som, av olika anledningar, blir tvungna att bearbeta långvarig stress eller svåra händelser i livet.
I livets labyrint händer det att vi går vilse. För meningen med livet är i sin minsta beståndsdel högst individuell. Den är unik och endast individen kan hitta svaret inom sig själv utifrån en helt unik livskarta. Förvirringen, sökandet eller att försöka bryta sig loss från det gamla, kan ta sig uttryck i vad vi idag anser vara galet. I allt större uttsträckning sjukdomsförklarar, diagnostiserar och medikaliserar vi mänskliga uttryck på livets utmaningar. Det som många gånger är funktionella reaktioner på svåra situationer, destruktiva vanor och traditioner i vårt samhälle. Barn och vuxna som ger uttryck för sitt psykiska lidande diagnostiseras och medikaliseras trots att omständigheterna väl förklarar människans reaktion.
Sjukdomsmodellens uppgång och fall
Visste du att det finns över 300 diagnoser i diagnosmanualen Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM)? Och då kanske du tänker, precis som jag tänkte, att framtagandet av dessa diagnoser sker på vetenskapliga grunder? Men icke. Det är en märklig och godtycklig process skapad av den moderna sekulära kulturens nya gudar, nämligen läkare. Problemet är att med 300 diagnoser så är vi alla snart mer eller mindre galna. Det är väl GALET, eller hur?
Kanske har vi i all välmening låst in oss själva i ett samhällssystem som inte längre håller i en mer medveten tid?
Människan behöver trygghet. På alla plan. Fysisk, emotionell, relationell, materiell och ekonomisk. Men också mål och mening, meningsfulla relationer, och att få bidra till något större för att uppleva en ny nivå av lycka — en slags själslig tillfredsställelse som inte går att mäta i materiellt överflöd.
Den grekiska filosofen Herakleito uttryckte för cirka 2 500 år sedan; “Förändring är det enda konstanta”. Det finns någonting betryggande i det. Men, om det är sant, betyder det också att mycket av det som fungerar en dag kommer att sluta fungera. Det gamla paradigmet har så klart fungerat väl för många. Det är människorna som det har fungerat väl för, många av dem i maktposition, som har mest att förlora när förändringen kommer. Men det finns ett motstånd inför förändring och en förkärlek till våra invanda mönster, vanor och traditioner, även hos många som missgynnas just nu.
Det nya paradigmet
När världen nu, tack vare teknologin, kryper närmare rätt in på husknuten, väcks vårt samvete och många människor funderar på det arv vi lämnar efter oss. Vi har ett samvete, ganska unikt för vår art, och det samvetet kräver hållbara värderingar där metoderna för hur vi når våra mål spelar större roll för vårt mående än de mål vi uppnår. Människan behöver en känsla av sammanhang där världen blir begriplig, hanterbar och meningsskapande.
Vi tror att det nya paradigmet uppmuntrar till individens frigörelse. “The human potential movement” som växte fram på 60-talet får ny kraft. Vi tror att medvetandet expanderar till nya höjder där förståelsen för människan och hennes behov ses utifrån ett holistiskt perspektiv. Den nya tiden kräver ett nytt självledarskap som bygger på inre trygghet, stabilitet, förmågan att samarbeta, innovera, tänka nytt och agera.
Den nya tiden innebär, enligt vår mening, ett fortsatt och intensifierat sökande efter meningen med livet och känslan av sammanhang. Men också fler berättelser som belyser fel och brister i rådande paradigm. Den nya tiden kommer att erbjuda fler egenupplevda erfarenheter av annorlunda metoder för ökat välbefinnande. Fler unika berättelser som inspirerar till ett ökat ansvarstagande för det egna måendet. Flera av dessa berättelser önskar vi lyfta i podden.
Vår önskan med podden
Vi vill öka medvetenheten om hela människans behov vid psykiskt lidande. Vi är fysiska, psykiska, sociala och existentiella varelser med behov inom alla dessa delar. Vi lever i ett sammanhang som består av två världar. En värld utanför oss som ofta är instabil, osäker, komplex och tvetydig, och en värld inuti oss där tankar ständigt produceras och skapar sensationer och känslor. För psykisk hälsa och välbefinnande behöver vi få ihop dessa världar på ett sätt som fungerar väl.
Vi vill utbilda och inspirera till utveckling på individnivå såväl som samhällsnivå. Målet med podden är att öka medvetenheten om det personcentrerade, rättighetsbaserade och kontextuella paradigmet inom psykisk hälsa och välbefinnande. Vi vill väcka nyfikenheten inför den egna potentialen och förmågan till återhämtning efter svåra livserfarenheter —och modet att gå emot strömmen till förmån för den egna sinnesfriden.
I podden kommer vi att intervjua psykologer, psykiatriker, författare och professorer, många med avstamp i det kliniska arbetet inom vården. Vi kommer också att träffa individer med egenupplevd erfarenhet av psykiskt lidande och återhämtning.
Kanske är det dags att lämna makt och kontroll till förmån för förändring, frigörelse och transformation? Istället för att sjukförklara individen och kalla denne för galen är det kanske dags att fråga om det istället är systemet som är GALET?
Sofia Arvegård Wallin
