Jag läste nyligen en insändare i Göteborgs-Posten där signaturen Chockerad mamma ifrågasatte huruvida vårdcentralerna ska kunna skriva ut antidepressiva läkemedel till barn. En insändare som genast replikerades av allmänläkaren Titti BorinThörnblom som ansåg att allmänläkare visst har behövlig kompetens för att skriva ut antidepressiva till barn.
I Danmark är det förbjudet för allmänläkare att skriva ut antidepressiva till barn. Det finns goda grunder till det. Ser vi till faktumet att vi i Sverige skriver ut 3,5 gånger mer antidepressiva till barn jämfört med Danmark (och fem gånger mer än i Norge), så är det tydligt att vi behöver se över både våra förståelseramar kring barns och ungas psykiska lidande och våra förskrivningsrutiner vad gäller psykofarmaka.
Efter att ha arbetat med barns och ungas psykiska hälsa i drygt 25 år och under de senaste åren ingått in nätverk med såväl forskare, kliniker som erfarenhetsexperter i både Sverige och internationellt, ser jag också en samstämmig bild när det gäller nedtrappning. Denna bild är att nedtrappningen för den som vill sluta med medicinerna ofta går alldeles för snabbt och att detta resulterar många gånger i omfattande utsättningssymtom. Bilden gör också gällande att det finns en påtaglig okunskap bland allmänläkarna, många gånger även hos specialisterna, om just nedtrappning.
För att skapa ett patientsäkert bemötande av våra barn och unga inom vården behöver ta till oss aktuell kunskap om såväl psykiskt lidande och dess orsakssamband, psykiatriska läkemedel som nedtrappning. Kunskapen finns. Frågan är bara när vi är beredda att till oss den även i Sverige.
Lasse Mattila
