Modern Psykologi, 2021-01-06
Genom att förstå mer om hur trauma uppstår kan vi bättre bemöta psykisk ohälsa hos unga, ökad gängbrottslighet, belastning i vårdssystemet och utmaningar i skolan. Det menar radiopsykologen Lasse Övling och traumaspecialisten Gustav Elmberger.
DEBATT. I Kalifornien är toxisk stress och trauma sedan ett år tillbaka den högst prioriterade frågan inom sjukvårdspolitiken. Kunskapen om hälsopåverkan av sociala miljöfaktorer kommer under detta århundrade bli vad kunskapen om infektionssjukdomar var under förra århundradet. Detta menar Nadine Burke Harris, barnläkare och Surgeon General med ansvar för folkhälsan i Kalifornien. Hon är tydlig med att man måste gå till roten med vad som orsakar ohälsa och inte bara behandla symtom. Detta är en del i en större satsning av guvernör Gavin Newsom som går under namnet California for all. Det är ett program där man gör stora satsningar för att försöka komma till rätta med socioekonomiska faktorer och där utbildning och interventioner för de allra yngsta är en central del.
Bakgrunden till satsningen på trauma är att man under drygt 30 år studerat kopplingen mellan barndomstrauma (händelser och relationer upp till 18 års ålder) och hälsa. En stor studie i USA gjordes under 90-talet där tusentals vuxna delade sina berättelser om oförglömliga erfarenheter av fysisk eller psykisk misshandel, försummelser av omsorg och uppväxt i dysfunktionella hem. Resultatet av studien blev en lista med 10 olika typer av barndomstrauman som går under begreppet Adverse childhood experiences, ACEs det vill säga ”skadliga barndomserfarenheter”. Listan har sedan dess använts i en lång rad olika studier som genomgående visar att ju fler traumatiska upplevelser vi haft som barn desto större är risken att bli sjuk.
Läs hela artikeln här.
