”Sjukdomsförklara inte mer än nödvändigt”

0
86

Vetenskap & Hälsa, 2019-11-05

Enligt Folkhälsomyndighetens senaste rapport om ungas psykiska ohälsa har andelen unga som rapporterar psykosomatiska besvär fördubblats sedan mitten av 1980-talet. Nästan hälften av alla 13–15-åringar upplever symtom som sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation, nervositet, huvudvärk, ont i magen, i ryggen och yrsel. Men innebär dessa symtom att den psykiska ohälsan ökar?

Vi frågar Peik Gustafsson, forskare vid Lunds universitet och överläkare inom barn- och ungdomspsykiatri i Region Skåne.

– Det är svårt att veta säkert. Det går inte att utesluta att en negativ samhällsutveckling medför en viss ökning av sjukligheten. Men samtidigt har stigmatiseringen av psykisk ohälsa minskat och det kan leda till att fler söker hjälp när de mår dåligt. Den statistik som finns tillgänglig skiljer inte tydligt mellan svårighetsgrader av de olika tillstånden, vilket gör det svårt att bedöma och jämföra.

Peik Gustafsson menar att vi borde börja tala om problemen med ungdomars psykiska ohälsa på ett annat sätt; som ett fenomen i tiden där trycket på det unga livet märks allt tydligare.

– Vi måste ta signalerna på allvar, men det hjälper inte att psykiatrisera allt. Jag ifrågasätter inte att unga känner sig oroliga och nedstämda – men det behöver inte innebära att den psykiatriska sjukligheten, som är något mer än bara dåligt psykiskt mående, har ökat. Om miljön ändras så att allt fler hjärnor inte klarar ut det – då är det inte hjärnorna utan samhället det är fel på.

Läs hela artikeln här.