Forskare varnar för att vardagsproblem tolkas som psykisk ohälsa

0
6

HBL, 2019-05-26

Ångest- och depressionsdiagnoserna ökar, liksom medicineringen. Men betyder det att den psykiska ohälsan ökar? Inte nödvändigtvis, säger svenska forskare. I Finland håller man delvis med, men många söker också hjälp för allt allvarligare problem.

Både i Sverige och i Finland har man länge larmat om ökad psykisk ohälsa bland unga. Tidningsrubriker såsom “Psykiska ohälsan är som en epidemi” och “Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna” är vanliga.

Förra veckan kom en ny larmrapport från Socialstyrelsen i Sverige. På tio år har antalet unga i Sverige som får en diagnos fördubblats och antalet som äter antidepressiva tredubblats, visar den. Men innebär det också att den psykiska ohälsan har ökat? Det här betvivlar tre forskare, som i en debattartikel i Dagens Nyheter anser att bilden av en “epidemi” är överdriven.

Det som kallas psykisk ohälsa bland unga är ofta friska reaktioner på normala påfrestningar, anser de. Sorg, förtvivlan och ensamhet ska inte behandlas som medicinska problem, utan unga måste få andra verktyg att hantera de känslor som hör livet till. Det säger Ingemar Engström, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Örebro universitet, som är en av författarna till artikeln.

– Vi ifrågasätter verkligen inte att det finns många unga som lider av djup depression och ångest. Vi ifrågasätter inte heller data som visar att allt fler unga får diagnoser och äter antidepressiva. Vi vill däremot diskutera vilken slags hjälp som behövs i vilket sammanhang och om det verkligen är rimligt att åtta procent av Sveriges barn behandlas med psykofarmaka.

Läs hela artikeln här.