Larmrapporter ger förenklad bild av ungas psykiska hälsa

0
7

Sveriges Kommuner och Regioner, 2019-05-24

Vi har alla nåtts av larmrapporter om ökande psykisk ohälsa bland ungdomar. Men har den psykiska ohälsan verkligen ökat så mycket som beskrivs? Detta ifrågasätts i veckan av forskare på DN- debatt och på Skolriksdagen tidigare i maj arrangerade SKL ett seminarium som lyfte just denna fråga.

Flera rapporter pekar på att den psykiska ohälsan har ökat, men att det inte gäller de yngre eleverna och i mycket högre utsträckning unga vuxna än ungdomar. Flera studier visar att svenska elever trivs bra i skolan och har en bra relation till sina lärare. Vi vet ju att skolan kan vara en friskfaktor för psykisk hälsa.

Vi övertolkar ungdomars svar

Vart tredje år skickar Folkhälsomyndigheten ut enkäten Skolbarns hälsovanor. I enkäten får eleverna skatta hur ofta de har haft besvär som bland annat huvudvärk, ont i magen, om de känt sig nervösa, irriterade och på dåligt humör eller haft svårt att somna. Utifrån dessa svar har Folkhälsomyndigheten konstaterat att många tonåringar har psykosomatiska besvär. Samtidigt påpekar myndigheten att ungdomarna är nöjda med livet.

Aktuell forskning från Linköpings universitet bygger på intervjuer med 15-åringar som förklarar vad som ligger bakom deras svar när de skattar sin hälsa i denna enkät. Det visar sig att vardagliga och djupgående problem blandas samman då svaren tolkas. En grupp elever har djupgående problem som handlar om utsatthet, skolsvårigheter och sociala svårigheter. Dessa ungdomar behöver individuellt stöd från skolan eller andra samhällsaktörer.

En annan grupp elever upplever vardagliga övergående problem som handlar om sociala relationer, kroppen och skolan. Det är problem som exempelvis konflikter med kompisar, mensvärk och stress inför prov.

Eleverna kan ha gett samma svar i enkäten och besvären i de två olika grupperna klumpas då samman, fastän de har helt olika orsaker.

Inte sjukdomsförklara

Det är viktigt att vi inte övertolkar ungdomars besvär som psykosomatiska. Självklart kan det vara jobbigt att vara ung men vi får inte medikalisera vardagsbekymmer. Istället måste vi vuxna i skolan, hemma och i andra sammanhang där ungdomar finns, våga lyssna och möta ungdomars funderingar i stort och smått. Livet i tonåren kan vara lite av en berg-och-dalbana och det är helt normalt.

Läs hela artikeln här.