Läkartidningen, 2019-04-09
Definitionen av psykisk sjukdom har avgörande betydelse för vårdens organisation och utformningen av behandlings-utbudet. Personcentrerad vårdideologi är en väg vidare för psykiatrin, anser författarna till denna artikel om skilda förhållningssätt till psykopatologin.
Många skulle säga att psykopatologi definieras av de symtom och problembeteenden som beskrivs i psykiatrins diagnostiska kriterier. Det kan låta tydligt, men tillämpningen bygger i hög grad på subjektiva observationer, tolkningar av patientens utsagor och värderande bedömningar. Gränszonen mellan psykopatologi och normalitet är både bred och diffus.
Definitionen av psykisk sjukdom har avgörande betydelse för vårdens organisation och utformningen av behandlingsutbudet. En skiljelinje går mellan en vård som huvudsakligen är sjukdomsinriktad och en huvudsakligen personcentrerad vård. I den här artikeln betraktar vi aktuella trender i psykiatrisk forskning och praktik ur ett historiskt perspektiv.
Psykiatrisk behandling har på senare tid i allt större utsträckning knutits till specifika diagnoser. Detta visar sig i riktlinjer för bedömning och behandling av psykiatriska problem och i aktuella behandlingsmanualer. Synen på psykisk sjuklighet efterliknar somatikens syn på sjukdomar. Det är diagnosen snarare än personen som styr behandlingen. Är detta ett framsteg i relation till tidigare epokers synsätt? Ett historiskt perspektiv visar att det inte är givet. För att förstå utvecklingen mot en mer medicinsk syn på psykiska problem är det viktigt att förstå hur synen på kroppsmedicinen har utvecklats – och hur psykiatrin försöker låna en vetenskaplig diskurs som kanske inte passar den så väl.
Läs hela artikeln här.