Dags att införa långsam utsättning av SSRI?

2
439

Läkartidningen, 2019-04-10

Aktuella riktlinjer från Läkemedelsverket gällande antidepressiva läkemedel anger att förekomst av utsättningssymtom inte betyder att antidepressiva är beroendeframkallande samt att symtomen endast hos en liten del av alla som behandlas har »en betydande svårighetsgrad eller tar lång tid på sig innan de klingar av« [1].

I kontrast till detta vittnar självhjälpsgrupper på internet om att utsättning av SSRI-medicinering kan medföra abstinens (utsättningsreaktioner) och att det på grund av detta utvecklas ett beroende av fortsatt medicinering [2, 3]. Här föreligger alltså ett stort avstånd mellan professionens och patientgruppens uppfattningar.

En aktuell artikel i Lancet Psychiatry [4] kan ge vägledning i frågan. I artikeln framgår att i genomsnitt 54 procent av deltagarna i 14 studier upplevde utsättningsvårigheter. En av författarna har även intervjuats om tillkomsten av artikeln [5]. Av intervjun framgår att han själv medicinerat med SSRI i tolv år, och när han försökte sluta upplevde han sitt livs mest plågsamma svårigheter. Genom att studera diskussionerna i självhjälpsgrupper på internet fann han en utsättningsmodell som fungerade för honom.

Läs hela artikeln av Göran Högberg, med dr, leg läkare, specialist i allmänpsykiatri samt barn- och ungdomspsykiatri, leg psykoterapeut, här.

  1. Behandlingsrekommendation. Läkemedelsbehandling av depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna. Information från Läkemedelsverket. 2016;6:26-59.
  2. Surviving antidepressants. Peer support for tapering & withdrawal syndrome.
  3. Nederdal Anna. Fri från psykofarmaka. Hammenhög: Nederdal produktion; 2014.
  4. Horowitz MA, Taylor D. Tapering of SSRI to mitigate withdrawal symptoms. Lancet Psychiatry. Epub 5 mar 2019. doi: 10.1016/S2215-0366(19)30032-X.
  5. Simons P. Peer-support groups were right, guidelines were wrong: Dr. Mark Horowitz on tapering off antidepressants. Mad in America. 20 mar 2019.

2 COMMENTS

  1. Bra skrivet av Anna! Själv tycker jag man ska sätta ut långsamt ungefär under halva tiden av den tiden man ätit psykofarmaka. T.ex. har man ätit antidepressiva i 4 år, bör man sätta ut långsamt under 2 år, t.ex. med platåer där man stannar på en dos innan man gör ytterligare sänkning. Det hela är säkert lite individuellt också, beroende på livssituation och motivation, vilken medicin, osv.

  2. Artikeln “Tapering of SSRI to mitigate withdrawal symptoms”, skriven av Horowitz MA och Taylor D, bör läsas av alla inom sjukvården som förskriver psykofarmaka. Den ger en ökad förståelse och ödmjukhet inför nedtrappningens problematik, en kunskap som saknas hos många inom sjukvården idag.

    Denna okunskap orsakar människor (spädbarn, barn, tonåringar, vuxna, gamla och döende) onödigt lidande, som sjukvården tyvärr valt att ignorera, förlöjliga och avfärda genom att bland annat påstå att alla kan sluta med antidepressiva på bara några dagar eller rakt av utan några som helst symtom eller följder.

    Kunskapen om, hur en nedtrappning av antidepressiva läkemedel görs, med mindre nedtrappnings-symtom och mindre lidande, finns hos människor som trappat ner antidepressiva läkemedel. Horowitz MA och Taylor’s studie bekräftar det som vi så länge försökt kommunicera och uppmärksamma sjukvården på.

    Jag ber att svensk sjukvård nu tar sitt ansvar och vidareutbildar sig i ämnet nedtrappning och visa den goda viljan att lyssna till sina patienters erfarenheter och kunskaper i ämnet nedtrappning av antidepressiva.