• AKTUELLT •
Adhd riskerar att bli det nya utmattningssyndromet när allt fler människors trötthet och svårigheter förstås i psykiatriska termer. Det varnar psykiatern och forskaren Johan Bengtsson för i en debattartikel i Läkartidningen. Han efterlyser större förståelse för hur diagnoser påverkas av kulturella och sociala sammanhang – och uppmanar läkarkåren att dra i nödbromsen.
När diagnosen utmattningssyndrom försvinner ur det svenska diagnossystemet finns en risk att adhd tar över dess roll som förklaringsmodell för trötthet och svårigheter i vardagen. Det menar Johan Bengtsson, specialistläkare i psykiatri och medicinsk doktor vid Uppsala universitet, i en debattartikel i Läkartidningen.
Bengtsson tar avstamp i diskussionen om vad som händer när utmattningssyndrom inte längre används som egen diagnos. Medan uppmärksamheten främst riktats mot andra närliggande psykiatriska diagnoser menar han att adhd inte har diskuterats tillräckligt som en möjlig efterträdare.
Adhd som kultursjukdom
Bengtsson lyfter begreppet kultursjukdom och menar att psykiatrin behöver bli bättre på att förstå hur vissa diagnoser får spridning och betydelse i olika historiska och sociala sammanhang.
Han hänvisar bland annat till forskning om kulturbundna sjukdomstillstånd och framhåller att tillstånd som vid första anblick kan verka mycket olika ändå kan uppvisa liknande kulturella spridningsmönster.
Enligt Bengtsson lever vi i en kultur där trötthet och andra mänskliga svårigheter allt oftare förstås genom medicinska och psykiatriska förklaringsmodeller. Han menar att detta särskilt påverkar kvinnor och beskriver hur adhd i allt högre grad kommit att användas som en förklaring till återkommande utmattning och svårigheter att hantera vardagens krav.
Fler sjukskrivningar med adhd
Som ett tecken på utvecklingen hänvisar Bengtsson till statistik från Försäkringskassan. Mellan 2020 och 2025 ökade antalet nya sjukfall med adhd som huvuddiagnos med 61 procent. Även adhd andel av samtliga nya sjukfall med psykiatriska diagnoser ökade.
Bengtsson betonar att utvecklingen behöver analyseras närmare, men menar att den bör väcka frågor om hur diagnosen används.
Han varnar för att en allt bredare diagnostik kan innebära att fler människor utsätts för läkemedelsbiverkningar och andra potentiellt negativa konsekvenser av att få en psykiatrisk diagnos. Han hänvisar också till forskning som pekar på att nyttan av diagnostisering kan minska när diagnoser ställs hos personer med lindrigare symtom eller funktionsnedsättningar.
Sociala medier påverkar synen på symtom
En annan aspekt som Bengtsson uppmärksammar är sociala mediers betydelse för hur människor tolkar sina egna erfarenheter.
Han menar att plattformar som Tiktok bidrar till spridningen av föreställningar om adhd och att informationen där inte alltid är tillförlitlig. När människor känner igen sig i andras beskrivningar av symtom kan det, enligt hans resonemang, påverka hur de förstår sina egna svårigheter.
Bengtsson efterlyser därför större kunskap inom läkarkåren om hur diagnoser och symtombeskrivningar sprids och förändras över tid.
Vill att läkarkåren drar i nödbromsen
Samtidigt understryker Bengtsson att människors besvär och lidande är verkliga och måste tas på allvar. Hans kritik riktar sig inte mot människor som söker hjälp, utan mot risken att deras svårigheter alltför snabbt förstås som uttryck för psykiatriska tillstånd.
Han framhåller betydelsen av att vården kan normalisera mänskliga erfarenheter, erbjuda stöd och hjälpa människor att förstå sina svårigheter utan att dessa alltid behöver beskrivas som sjukdom eller funktionsnedsättning.
Bengtsson menar att psykiatrin behöver lära av tidigare diagnostrenders utveckling och bli mer uppmärksam på de kulturella och sociala processer som påverkar diagnostiken.
Hans slutsats är att vuxen-adhd inte får bli det nya utmattningssyndromet. I stället för att ytterligare öka uppmärksamheten kring diagnosen vill han att läkarkåren granskar utvecklingen och bromsar en fortsatt utvidgning av diagnostiken.
Länk till originalartikeln:
🔗 Adhd riskerar att fylla vakuumet efter utmattningssyndrom (Läkartidningen, 16 oktober 2026)
