• AKTUELLT •
I en essä i Dagens Arena problematiserar psykiatriläkaren Johan Bengtsson samtidens växande fokus på psykisk hälsa hos barn och unga. Med utgångspunkt i den svenska Elevhälsoutredningen och internationell forskning varnar han för en utveckling där normal variation riskerar att tolkas som psykisk ohälsa – och där diagnoser, behandlingar och terapeutiskt språk formar hur barn förstår sig själva.
I en essä publicerad i Dagens Arena ifrågasätter psykiatriläkaren och forskaren Johan Bengtsson den ökande medikaliseringen av barns psykiska mående och varnar för att samhällets starka fokus på psykisk hälsa riskerar att skapa nya problem snarare än att lösa gamla.
Utgångspunkten är den nyligen presenterade Elevhälsoutredningen, som föreslår ett närmare samarbete mellan skola och vård med ökad närvaro av psykologer och läkare samt hälsosamtal genom hela skolgången. Bengtsson menar att ambitionen om tidig upptäckt av psykisk ohälsa kan få oavsiktliga konsekvenser när barn allt oftare betraktas genom en medicinsk och diagnostisk lins.
Terapeutisk kultur och medicinskt språk
I essän beskriver Bengtsson hur modern kultur i allt högre grad tolkar mänskligt lidande i medicinska och psykologiska termer. Med hänvisning till sociologen Philip Rieff menar han att fokus har förskjutits från gemensamma värden till individens välmående som överordnat mål. Resultatet blir, enligt resonemanget, ett samhälle där människor i allt större utsträckning söker experter för att hantera livets svårigheter.
Han lyfter också fram den amerikanska författaren Abigail Shrier, som argumenterar för att ett ökat fokus på känslor och psykisk hälsa paradoxalt nog kan bidra till ökad sårbarhet hos barn och unga. Anpassningar, ständig uppmärksamhet på känsloliv och omfattande uppföljning riskerar att signalera att barn är mindre kapabla än de faktiskt är, menar hon.
Diagnosernas framväxt
Ett centralt tema är hur diagnoser kan växa fram i ett samspel mellan skola, vård och föräldrar. Bengtsson beskriver hur pedagogiska utmaningar ibland omtolkas till medicinska problem och hur anpassningar i skolan kan bli en del i en självförstärkande process som leder till diagnoser och behandling.
Han lyfter även forskning som pekar på att psykoterapi, liksom annan vård, kan ha negativa effekter – något som enligt honom sällan diskuteras öppet. När skolor och vårdpersonal systematiskt söker tidiga tecken på avvikelser finns en risk att normala variationer i barns utveckling tolkas som problem som kräver professionella insatser.
Ett växande ”trauma- och diagnoskomplex”
Essän diskuterar också hur begrepp som trauma fått allt större utrymme i samhällsdebatten. Bengtsson varnar för att barn kan påverkas negativt om de lär sig tolka sina erfarenheter genom ett terapeutiskt språk, vilket i sin tur kan bidra till ett växande system av professionella insatser och behandlingar.
Begreppet iatrogena effekter – alltså när vårdinsatser i sig orsakar skada – lyfts fram som ett perspektiv som enligt författaren ofta saknas i diskussionen om barn och psykisk hälsa.
En diagnoskultur som breder ut sig
Med hänvisning till svensk forskning och debatt menar Bengtsson att skolan riskerar att förvandlas till ännu en arena för diagnostik. I stället för att se barns olikheter som en del av normal variation kan fokus på tidig upptäckt, enligt honom, förstärka en diagnoskultur där allt fler barn bedöms behöva särskilda insatser.
Han argumenterar för att vuxenvärlden i större utsträckning behöver skapa stabilitet, långsiktighet och tillit kring barn — snarare än att förstärka ett kontinuerligt sökande efter avvikelser.
Avslutande uppmaning
Johan Bengtsson beskriver psykiatriska diagnoser som något som inte upptäcks objektivt, utan formas i mötet mellan individ och bedömare. När lagstiftare nu tar ställning till framtida reformer inom elevhälsan menar han därför att riskerna med ökad medikalisering behöver vägas mot ambitionen att upptäcka problem tidigt.
Essän avslutas med en uppmaning till beslutsfattare att vara medvetna om både möjligheter och risker när psykisk hälsa blir ett allt mer centralt fokus i skolan.
Länk till originalartikeln:
Psykisk hälsa för terapisamhällets barn (Dagens Arena, den 10 februari 2026)
