• AKTUELLT •
Ett felaktigt journalpåstående om intellektuell funktionsnedsättning fick dramatiska konsekvenser. I SVT:s Uppdrag granskning skildras hur en kvinnas nyfödda barn omhändertogs – trots att diagnosen saknade grund och senare drogs tillbaka. Fallet väcker frågor om hur psykiatriska journalanteckningar kan bli ett informellt belastningsregister som påverkar människors liv långt efter att misstagen begåtts.
Ett reportage i SVT:s Uppdrag granskning visar hur en felaktig psykiatrisk anteckning i vården kan få dramatiska och livslånga konsekvenser – långt bortom det ursprungliga vårdmötet.
När Malins son föds i januari 2026 får han inte följa med hem från BB. I stället omhändertas barnet, med hänvisning till uppgifter i moderns journal som beskriver henne som både autistisk och intellektuellt funktionsnedsatt. Uppgifterna visar sig senare vara felaktiga.
Granskningen visar hur mödravården i Örebro, med stöd i en 17 år gammal journalanteckning från Malins tonår, för in nya diagnoser i hennes journal – däribland ”lätt IF” (intellektuell funktionsnedsättning). Dessa uppgifter förs vidare till socialtjänsten och blir centrala i den bedömning som leder till att barnet omhändertas enligt LVU.
Diagnoser som vandrar – och förstärks
I den ursprungliga utredningen från Malins ungdomstid slog vården fast att hon inte hade någon utvecklingsstörning. Trots detta skrivs motsatsen in i hennes journal under graviditeten, utan ny utredning eller verifiering.
När Malin efter förlossningen reagerar med oro, gråt och behov av stöd – fullt rimligt efter en traumatisk förlossning med akutoperation – tolkas hennes beteende genom journalens diagnosfilter. Vårdpersonal beskriver hennes reaktioner som tecken på bristande föräldraförmåga.
I den efterföljande utredningen återkommer diagnoserna som ett genomgående raster, trots att barnet bedöms må bra av både BVC och genom standardiserade spädbarnstester. Socialtjänsten hänvisar till journaluppgifterna i sin ansökan till förvaltningsrätten, som fastslår LVU med motiveringen att Malin ska ha ”utvecklingsstörning” och inte förstå sitt barns behov.
När uppgifterna rättas – men konsekvenserna består
Efter SVT:s granskning erkänner mödravården att diagnosen var felaktig och ber Malin om ursäkt. En ny psykologisk bedömning visar att hon inte har någon psykiatrisk diagnos. Hon arbetar i dag som uppskattad barnskötare på förskola.
Trots detta hålls hon fortsatt separerad från sin son och tillåts bara träffa honom tre timmar i veckan. Socialtjänsten och utredningshemmet avböjer att svara på SVT:s frågor och hänvisar till sekretess och barnets bästa.
Ett systemfel med långtgående effekter
Reportaget väcker allvarliga frågor om hur psykiatriska anteckningar används – och återanvänds – inom vård, socialtjänst och rättssystem. Journaluppgifter som en gång skrivits in kan leva vidare i decennier, förstärkas genom tolkningar och fungera som ett slags informellt belastningsregister, trots att de saknar aktuell medicinsk grund.
Fallet illustrerar hur psykiatriska etiketter inte bara påverkar vårdinsatser, utan även kan avgöra föräldraskap, rättssäkerhet och möjligheten att leva ett normalt liv – långt efter att diagnoserna borde ha omprövats eller strukits.
Länk till reportaget:
Fel diagnos i journalen – då omhändertogs Malins bebis (SVT, 2026-01-28).
