• AKTUELLT •
Enligt ett reportage i Medicinsk Vetenskap visar forskningen att kognitiv beteendeterapi för insomni, KBT-i, ger betydligt bättre och mer långvariga resultat än sömnläkemedel. Trots det använder över 870 000 svenskar sömntabletter varje år – medan bara en bråkdel får tillgång till den behandling som rekommenderas i första hand.
Användningen av sömnläkemedel har ökat kraftigt bland unga i Sverige, samtidigt som forskningen tydligt pekar åt ett annat håll: psykologisk behandling, särskilt KBT för insomni (KBT-i), ger bättre och mer långvariga resultat än läkemedel. Det framgår i ett längre reportage från Medicinsk Vetenskap (Karolinska Institutet).
Sömnbesvär ökar – särskilt bland unga
Mer än 870 000 svenskar hämtade ut sömnmedel under förra året. Ökningen är störst bland unga kvinnor, där medicinanvändningen har gått från marginell till över 10 procent i gruppen 15–19 år.
Flera faktorer tros bidra, säger psykiatern och läkemedelsforskaren Johan Reutfors vid Karolinska Institutet: fler neuropsykiatriska diagnoser, ökad skärmtid, förändrade livsvanor och en mer generös förskrivning av melatonin.
Även psykologen och sömnforskaren Li Åslund bekräftar att unga i dag sover sämre än tidigare generationer:
”Många ungdomar får för lite sömn, och problemen är allra störst hos barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, där upp till 75 procent har återkommande sömnsvårigheter.”
Långvarig läkemedelsanvändning trots osäkra effekter
Även om beroendeframkallande preparat som bensodiazepiner minskat, har melatonin och antihistaminer ökat kraftigt. Men effekterna är ofta begränsade, säger beroendeforskaren Joar Guterstam:
”Mätningar visar att effekten på insomningstid och sömnkvalitet inte är särskilt imponerande. Placeboeffekten spelar stor roll.”
Forskare uttrycker även oro för att unga använder melatonin i brist på bättre alternativ – trots att långtidseffekterna inte är fullt kända.
KBT-i ger bäst resultat – och håller i sig över tid
Den behandling som sticker ut i forskningen är kognitiv beteendeterapi för insomni (KBT-i). Den har i jämförande studier visat sig:
-
vara lika effektiv som sömnläkemedel på kort sikt,
-
ge betydligt bättre resultat på lång sikt,
-
inte leda till beroende,
-
och ofta förbättra även symtom på depression när de två problemen förekommer samtidigt.
Psykologen och forskaren Kerstin Blom vid Karolinska Institutet, som varit med och utvecklat internetbehandlingen KBT-i, är tydlig:
”Effekten är bestående. När vi följt upp patienter tio år efter behandling ser vi att sömnen fortfarande fungerar bra.”
Trots detta fick endast omkring 600 personer internetbaserad KBT-i under 2024 – jämfört med över 870 000 som använde sömnmedel.
Varför används inte KBT-i i större utsträckning?
Flera hinder lyfts fram:
-
Bristande tillgång på psykologer med rätt kompetens
-
Långa väntetider i vården
-
Bristande kunskap bland vårdgivare om att KBT-i bör vara förstahandsval
-
En gammal föreställning om att sömnproblem ”löser sig” när man behandlar den bakomliggande psykiatriska diagnosen
Men forskningen visar motsatsen: insomni bör behandlas som ett eget tillstånd, oavsett bakomliggande problem.
Hur fungerar KBT-i?
Den mest centrala delen är sömnrestriktion, eller snarare sängrestriktion:
-
Patienten sätter en fast tid att gå upp.
-
Hen begränsar tiden i sängen till den tid som faktiskt sovs.
-
När sömnen stabiliseras ökar man successivt tiden i sängen.
Detta kan vara tufft i början men leder ofta till dramatiska förbättringar på några veckor. Behandlingen innehåller även utbildning, avslappningsövningar och beteendeexperiment för att minska oro kring sömnen.
Forskarna vill se ett nationellt skifte
Trots att KBT-i rekommenderas i europeiska riktlinjer finns det inga nationella svenska riktlinjer som tydligt anger psykologisk behandling som förstahandsval. Forskare menar att detta måste ändras:
-
för att minska användningen av läkemedel med tveksam långtidseffekt
-
för att undvika beroende eller onödig medicinering
-
för att erbjuda unga en mer hållbar och evidensbaserad behandling
KBT-i har starkast stöd av alla tillgängliga behandlingar mot insomni, men används ändå i mycket liten skala.
Tips för bättre sömn
(Från 1177 och KI:s sömnforskare)
• Håll regelbundna tider
• Begränsa tiden i sängen
• Varva ner och minska skärmbruk
• Dagsljus på morgonen
• Undvik koffein sex timmar före läggdags
• Ta korta, regelbundna tupplurar – eller inga alls
• Använd sängen endast för sömn (och sex)
• Gå upp om du inte somnat efter 15 minuter
Länk till originalartikeln:
🔗 Psykologhjälp bättre än piller mot sömnbesvär (Medicinsk Vetenskap nr 3 2025)
