Socionomen, 2022-09-23
Om vi i stället för den sjukdomsbaserade frågan skulle fråga vad det är som händer i Sverige som får människor att känna oro och otrygghet skulle vi kunna få helt andra svar och lösningar. Det skriver forskaren Alain Topor i en krönika.
Med sommarens nummer av Socionomen följde en bilaga från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Där kunde man läsa att olika undersökningar tyder på att mer än en tredjedel av pojkarna och över 40 procent av flickorna i elvaårsåldern har sådana problem med psykisk ohälsa att de själva eller deras omgivning lider av dem.
Men vad betyder ”psykisk ohälsa”? Läser man SBU:s skrift så innebär den att någon lider, men kanske inte personen själv. En antydan får man när man läser vidare om de program som ska förebygga lidandet. Det handlar om utagerande problem, depressivitet och ångest.
De insatser som granskats verkar ha tveksamma resultat. Positiva i början, osäkra efter ett tag. Som vanligt behövs mer forskning. Men är det verkligen så?
