“Medborgarlön bättre än villkorade sjukskrivningar”

1
41

Arbete, 2020-11-09

Försämrade livsvillkor är ingen stimulans för en bättre psykisk hälsa. Det är dags att göra något nytt, skriver Alain Topor, docent i socialt arbete, Stockholms Universitet i en replik till Timbro.

REPLIK. ”Om vi ska vända den utvecklingen behövs en förändring”, skriver Carl Hellström och Emanuel Örtengren från Timbro, som avslutning på ett debattinlägg om den psykiska ohälsan i Sverige.

Men i sin artikel föreslår de samma gamla misslyckade lösningar som använts de senaste årtionden.

Lösningar som hämtats från industrins produktionsorganisation och med utgångspunkt i en omsorg om samhällsekonomin.

Knappast någon omsorg om de personer som kämpar med psykiska problem.

Dock har de en poäng . Det tjänar inte mycket att vare sig sjukskriva dem eller hänvisa dem till socialtjänstens försörjningsstöd.

I båda fall hamnar de i händerna på tjänstemän vars subjektiva bedömningar tar mer hänsyn till den lokala verksamhetens budget och ledningarnas riktlinjer än de faktiska personer som det handlar om.

Det har gått så lång att Försäkringskassans läkare, som överprövar de behandlande läkarnas sjukintyg, inte träffar de personer intygen handlar om. De bedömer intyg och papper, men deras bedömningar kan slå människors liv i kras.

Läs hela artikeln här.

1 COMMENT

  1. Timbro är ett gäng stövelslickande nyliberaler, som det är omöjligt att känna någon respekt eller något intresse för. Men det är ju samtidigt bra att någon tar sig tiden att svara texter..

    Sammanhängande ämne till medborgarlön/basinkomst, skulle kunna vara hur vi ser på och behandlar mänskor med försörjningsstöd, om vi t.ex. inte skulle kunna höja försörsjningsstödet eller vara generösare när vi behovsprövar extra-tillägg. Inga av dom allmänna försäkringarna i landet har väl i närheten hängt med i löneutvecklingen, och ändå kan stövelslickande nyliberaler påstå att “det snart inte lönar sig att arbeta”. Då kanske dom främst avser prekariatet, über och liknande.

    Ingen mänska blir nog friskare eller klokare av att vara fattig eller känna desperation.

    Läkare(som nämns i texten) finns väl inte längre på försäkringskassan, det är väl “Mediciniskt kunniga” 30-åringar numera mestadels. Eller arbetskraftsinvandrade polacker/greker, så desperata efter vilket jobb som helst( så som det t.ex. är i den svenskproducerade dokumentären “bad mongo”) att modern bödel förmodligen fungerat ok som “ett jobb att gå(/åka bil några mil) till” på morgonen.