it-hälsa, 2017-08-17
Jerome Kagan är psykologiprofessor på ett av de mest prestigefyllda universiteten i världen, Harvard University. Han anses även vara en av världens bästa psykologer.
I själva verket så rankades Kagan som den 22:e mest framstående psykologen under hela 1900-talet. Han kom före Carl Jung som hamnade på 23:e plats och Ivan Pavlov på 24:e plats. I en intervju i Spiegel påstår han att ADHD är en bluff.
Så när han säger något lyssnar församlingen. Och när han kritiserar ADHD så betyder det något. Och kritiserar är vad han gör.
Jerome Kagan tror nämligen inte att ADHD är ett verkligt tillstånd. Han hävdar faktiskt att ADHD är ett påhitt. Vilket naturligtvis har orsakat rabalder i leden – milt sagt. Vem slaktar gåsen för ett guldägg? För ADHD är verkligen en gås som värper miljardbelopp åt ADHD-industrin. Och det är många som vaktar den gåsen.
”… ADHD är ett påhitt.Varje barn som inte gör bra ifrån sig i skolan skickas till en barnläkare, och barnläkaren säger: ’Det är ADHD; här har du Ritalina.’ I själva verket så har 90 procent av dessa 6,4 miljoner (ADHD-diagnostiserade) barn ingen abnorm dopamin-metabolism*. Problemet är, att om en medicin är tillgänglig för läkare, så gör de motsvarande diagnos”, säger Jerome Kagan.
Jerome Kagan anses vara en mer betydelsefull psykolog än Carl Jung och Ivan Pavlov så man kan inte bara nonchalera vad han säger – det vore naivt.
Så, vad ligger bakom kritiken?
Pengars inflytande. Kagans kritik av läkemedelsindustrin är förödande. Han anser att de enorma pengabelopp som cirkulerar runt receptbelagda psykiatriska droger skapar en mängd problem.
I Sverige har vi redan en ”diagnosindustri” som omsätter miljonbelopp på snabba utredningar och recept på rent amfetamin eller amfetaminliknande ADHD-droger. Ett flertal psykiatriker har öppnat egen ”låda” och annonserar direkt och öppet om ”snabba utredningar”. Vissa kommer ut med ett recept i handen efter första besöket. En psykiatriker skickade recept från England när det inte gick att skriva ut i Sverige och när det väl gick öppnade han praktik i Östermalm med ett flertal kändisar som kunder som får närmast gratis, lagligt och socialt accepterad amfetamin. Sedan går de ut i media och ”erkänner” att de har ADHD, vilket drar in fler folk till ett livslång beroende av en drog som är i samma narkotikaklass som kokain. Och det är verkligen inga ”små doser” det handlar om. Det är närmast megadoser.
I USA kan läkare bli miljonärer på att diagnostisera ADHD. När ADHD blev accepterad som diagnos, och därmed något som psykiatrikerna kunde tjäna pengar på, var det en psykiater som diagnostiserade och skrev ut Ritalina till över 2000 skolbarn – på ett år. Han blev mångmiljonär – men han var och är inte ensam.
Jerome Kagan menar att detta är ett incitament för läkare att överdiagnostisera ett tillstånd för att tjäna extra pengar. Många läkare drar in miljonbelopp från läkemedelsindustrin för att ”utbilda” andra läkare i hur man lättast diagnostiserar ADHD – och skriver ut recept på narkotikaklassade droger. I Sverige fick vi nyligen reda på att 1200 läkare tagit emot pengar från läkemedelsindustrin. Alla ursäktar och förklarar sig, medan Kagan menar att detta är både omoraliskt och korruption.
För det andra: Läkemedelsindustrin har byggt upp ett massivt inflytande inom den politiska scenen. Big Pharma spenderar miljardbelopp på lobbying i USA och EU för att få igenom vad de vill ha. Asien är på väg. Tusentals lobbyister bearbetar politikerna dagligen. Detta skapar korruption enligt Kagan. I Sverige har vi sett ett flertal ”avlagda” riksdagsledamöter och ledare av politiska partier som gått över till att tjäna läkemedelsindustrins intressen som lobbyister.
Kagan menar också att mycket pengar flödar till psykologer, psykiatriker och andra som utför forskning på olika tillstånd såsom ADHD – ett resultat av överdiagnostisering och överförskrivning.
Man får inte heller glömma anhörigföreningarnas inflytande. Många av dem är rent militanta i sina krav på amfetamin till barn. Både i USA och Sverige har de fått miljonbelopp av läkemedelsindustrin. De jobbar mycket aktivt för att etablera ADHD som en verklig diagnos som läkarna och framförallt läkemedelsindustrin kan tjäna mångmiljonbelopp på. De åker runt i skolorna och indoktrinerar lärarna i att barnen som de inte kan utbilda har ett fel i hjärnan, för att få dem att skicka barnen till läkare som skriver ut amfetamin. Cirkeln är sluten.
Problemet med feldiagnostisering och överdiagnostisering
Enligt Kagan: ”Om man intervjuar barn och ungdomar i åldrarna 12 till 19 så kan 40 procent kategoriseras som deprimerade eller med ångest. Men om man tittar närmare på hur många som är allvarligt försämrade av detta så sjunker siffran till 8 procent.”
Och det gäller alla psykiatriska diagnoser. Med andra ord, inte alla som uppvisar symtom eller uppförande har mentala problem. Speciellt eftersom barn är benägna att vara oförutsägbara. Feldiagnostisering leder till överdiagnostisering. Om man ser på antalet barn som fått diagnosen ADHD, är det lätt att hålla med. Omkring 11 procent av alla barn 4-17 år (6,4 miljoner) i USA har fått en ADHD-diagnos.
Sverige ligger inte långt efter. I Gävleborgs län har 10% av pojkarna 10-14 år fått ADHD-diagnos – med tillhörande amfetamin.
Kagan pekar också ut att barn med ADHD faller under ett paraply:
”Vem diagnostiseras med ADHD? Barn som det inte går bra för i skolan. Det händer aldrig barn som det går bra för i skolan. Så varför inte stödundervisning istället för klassundervisning?”
*Den rådande teorin är att det finns en kemisk obalans i hjärnan hos dessa barn. Något som aldrig kunnat bevisats. Men det säljer bra.
Originalartikeln i it-hälsa finner du här.
Det var en knasig artikel. Vem har skrivit denna svenska artikel? Det framgår ingenstans. Jerome Kagan är bara refererad. Enligt författaren skulle han komma på 23 plats bland “världens bästa psykologer” tätt följd av “Carl Jung ..på 23:e plats och Ivan Pavlov på 24:e plats”. Vad är detta!? Resten håller en nivå liknande Scientologerna. Det för texten ansvariga företaget IT-hälsa kan knappast anklagas för det. De verkar skriva precis vad som helst på sin sida, mest om IT-hälsoprojekt.
Själv tror jag inte heller på att ADHD problemen skall förklaras med medfödda dna-fel vid befruktningen, men detta är inte seriöst och borde väl inte ha publicerats alls på Mad in Sweden, åtminstone inte stå oemotsagt. Det kanske bara är rabiata på den andra sidan som orkar svara och de kanske inte läser Mad in Sweden.
Artikeln inriktar sig mycket på det svenska förbundet Attention som beskrivs som i maskopi med läkemedelsindustrin som sprider miljoner. Attentions ledning har visserligen inte spelat den bästa rollen i patientrörelsen, men varken Mad in Sweden eller en positiv förändring av vården främjas av att vi polarisera genom att publicera sådana här generella angrepp. Man bör respektera att det finns en uppsättning symtom som man sammanfattat som ADHD och att många fått en lättnad genom att känna igen sig där. Attention som ju propagerat mycket för både genetiska förklaringar och medicinering vet själva själva att medicinerna inte alls hjälper alla. Jag vet många inom organisationen som är mycket kritiska både mot dessa mediciner och annan övermedicinering i psykiatrin. Vi skall inte riskera att skapa motståndare utan vara sakliga i kritiken och respektera personers uppfattningar