Forte, 2016-10-11
Larmrapporter om psykisk ohälsa hos barn och unga avlöser varandra. Ohälsan har delvis sina rötter i 90-talets svåra ekonomiska kris, men det är inte enda förklaringen, menar Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet.
Ungdomar och barn mår psykiskt dåligt, flickor skär sig i handlederna och Pisa-mätningar visar dåliga skolresultat. Är det så illa som media ger sken av? Ja, menar Curt Hagquist, professor och föreståndare för Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa vid Karlstads universitet. Många ungdomar känner sig nedstämda, oroliga och stressade och bilden som media ger är en återspegling av vad forskningen har visat. Forskarnas resultat motsägs inte heller av hälso- och sjukvårdens registerdata. Andelen barn som skrivs in på sjukhus på grund av psykisk ohälsa har mer än fördubblats under de senaste 20 åren. Det gäller både bland pojkar och flickor. Även den självrapporterade psykiska ohälsan bland unga har ökat sedan 80-talet.
– I första hand gäller det högstadieelever och i synnerhet flickor i nian. Hos elever i femte klass har ökningen varit mindre, säger Curt Hagquist.
Jakten på förklaringar
Både i debatten och inom forskningen kopplas den dåliga psykiska hälsan hos barn och unga till de samhällsomdaningar som skett de senaste årtiondena.
I sökandet efter förklaringar pekas det ofta på förändringar i ungdomars uppväxtvillkor när det gäller till exempel familjestruktur, skolsystem och arbetsmarknad. Tar man arbetsmarknad som ett exempel sammanfaller ofta kurvor över ökande arbetslöshet och försämrade skolprestationer med nedåtgående kurvor för ungdomars psykiska hälsa. Men Curt Hagquist menar att det är för tidigt att säga att detta speglar ett orsakssamband.
– I dag kan vi inte säga exakt på vilket sätt samhällsförändringarna påverkar barns och ungdomars psykiska hälsa. Än så länge handlar forskningen mer om observationer än om förklaringar.
Att klarlägga orsakerna till den ökade psykiska ohälsan bland unga är en stor utmaning. En utmaning som Curt Hagquist och forskarkollegor vid Karlstads universitet och Göteborgs universitet antagit. I forskningsprogrammet ”Effekter av förändrade livsvillkor på barns och ungdomars psykiska hälsa” som stöds av Forte analyseras just nu en stor mängd data, bland annat från enkätundersökningar som sträcker sig över flera år.
En del av mätningarna är nationella, till exempel en studie på drygt 172 000 elever i årskurs 6 och 9. Med data från den studien undersöker Curt Hagquist om barn som inte bor med båda föräldrarna samtidigt mår psykiskt sämre än barn som växer upp i kärnfamilj. Att fler barn lever i separerade familjer nu än för 30 år sedan, har också setts som en tänkbar förklaring till trenderna i ungas psykiska hälsa.
Läs hela artikeln här.
