Tvångsåtgärder vanligare hos flickor och unga kvinnor

0
66

Läkartidningen, 2016-04-04

Det senaste decenniet har det framkommit att unga kvinnor oftare utsätts för psykiatrisk tvångsvård och tvångsåtgärder [1, 2]. Radioprogrammet »Kaliber« skildrade i november 2015 16-åriga Amandas tragiska öde [3]. Hon hade ett självskadebeteende och hade under ett års tid bälteslagts, avskiljts och tvångsmedicinerats extensivt. Vården hade varit inadekvat. Kanske bidrog detta till att hon i juni 2015 tog sitt liv.

Socialstyrelsen publicerade i februari 2016 ny statistik om förekomsten av psykiatrisk tvångsvård [4]. Helt ny är redovisningen av tvångsåtgärder. Statistiken lider av underrapportering, och myndigheten menar att det trots stigande siffror inte går att dra slutsatsen att det skett en reell ökning. Men bortfallet är troligen jämnt fördelat, så könsfördelningen stämmer sannolikt. Enligt siffrorna är två av tre som tvångsvårdas på BUP flickor. Inom vuxenpsykiatrin är könsfördelningen jämn.

För tre av de mest integritetskränkande tvångsåtgärderna – bältesläggning, avskiljning och tvångsmedicinering – är könsskillnaderna betydligt större, särskilt för barnen på BUP. Skillnaden har dessutom ökat mellan 2011 och 2014, då 90 procent av dem som utsattes var flickor. För bältesläggning, den kanske mest integritetskränkande åtgärden, var siffran 92 procent.

Inom vuxenpsykiatrin är könsskillnaden mindre, men påtaglig för de yngsta patienterna. Till exempel sker bältesläggning i gruppen 18 till 34 år i två fall av tre på kvinnor.

Åren 2010–2014 genomförde Sveriges Kommuner och landsting (SKL) projektet »Bättre vård mindre tvång«. Många enheter minskade användningen av tvångsåtgärder med hälften eller ännu mer [5, 6]. Men Socialstyrelsens statistik visar alltså att det fortfarande är en klart ojämlik vård vid användning av tvångsåtgärder. SKL:s projekt verkar inte ha påverkat detta, tvärtom tycks den sneda könsfördelningen ha ökat från 2011 till 2014. Det är särskilt illavarslande med den påtagliga diskrepansen för barn. Det är oacceptabelt att nio av tio som utsätts för de mest integritetskränkande tvångsåtgärderna är flickor.

Läs hela artikeln här.

  1. Holm H, Björkdahl A, Björkenstam E. Tvångsvård med frågetecken. Läkartidningen. 2011;108:1544-5.
  2. Björkenstam C, Björkenstam E, Holm H, et al. Ökad dödlighet hos unga kvinnor med personlighetsstörning. Läkartidningen. 2013;110:CADZ.
  3. Bältningarna på BUP – Kaliber granskar barnpsykiatrin. Del 1. Sveriges Radio. Kaliber. 16 nov 2015.
  4. Socialstyrelsens statistikdatabas. Psykiatrisk tvångsvård. Stockholm: Socialstyrelsen; 2016.
  5. Bättre vård mindre tvång. Stockholm: Sveriges Kommuner och landsting; 2014.
  6. Bättre vård mindre tvång. Rapporter från team. Stockholm: Sveriges Kommuner och landsting; 2014.