• FORSKNING •
En ny svensk registerstudie publicerad i JAMA Network Open kopplar användning av psykiatriska läkemedel – särskilt antidepressiva – till en ökad risk för att insjukna i ALS samt till sämre prognos efter diagnos. Forskarna betonar att studien är observationsbaserad, men deras egna analyser visar att sambandet kvarstår även efter kontroll för tidigare psykiatrisk historik.
Psykofarmaka kopplade till ökad risk för den sällsynta, obotliga neurologiska sjukdomen som orsakar förlust av motoriska funktioner.
En ny studie kopplar psykiatriska läkemedel, särskilt antidepressiva, till ökad risk för att utveckla amyotrofisk lateralskleros (ALS, eller Lou Gehrigs sjukdom), en sällsynt, obotlig neurologisk sjukdom som orsakar förlust av motorisk funktion. Dessutom hade de som tog psykiatriska läkemedel en sämre prognos bland dem med ALS.
Studien var en fallkontrollstudie som använde svenska registerdata om alla 1 057 patienter som diagnostiserats med ALS mellan 2015 och 2023. De matchades med helsyskon och makar utan ALS för att kontrollera för genetiska och miljömässiga faktorer.
”I denna fallkontrollstudie var förskrivning av ångestdämpande medel, sömnmedel och lugnande medel eller antidepressiva medel förknippat med en högre efterföljande risk för ALS. Användning av sådana läkemedel före diagnosen var också förknippat med en dålig prognos efter ALS-diagnosen”, skriver forskarna.
Eftersom detta var en observationsstudie, påpekar forskarna att den är korrelativ och att de inte kan dra slutsatser om orsakssamband. Faktum är att forskarna poängterar att de tror att deras resultat ”sannolikt återspeglar omvänd kausalitet, eftersom psykiatriska symtom kan vara en del av ALS-fenotypen eller sekundära till den allvarliga psykiska påfrestningen som upplevs under diagnostikprocessen”.
Forskarnas egen analys motsäger dock denna tolkning. Detta då forskarna faktiskt tog hänsyn till historik av psykiatrisk diagnos i sin statistiska analys – och kontroll för denna variabel förändrade inte resultaten. Deras analys visar alltså att det inte är psykiska hälsoproblem, utan snarare läkemedlet, som är ansvarigt för effekten.
Studien leddes av Charilaos Chourpiliadis vid Karolinska Institutet i Sverige och publicerades i JAMA Network Open.
Det finns inga goda bevis för att antidepressiva läkemedel är en effektiv behandling mot depression, eftersom de endast slår placebo i hälften av de kliniska prövningarna och även då med en så liten marginal att det anses vara kliniskt insignifikant.
Även kliniska prövningar som visar att antidepressiva knappt slår placebo överdriver läkemedlens effektiviteten jämfört med studier i verkliga livet. I en stor studie i verkliga livet med en aggressiv behandlingsstrategi med flera läkemedel samt terapi och sjukhusvistelse svarade till exempel mindre än en fjärdedel på behandlingen.
En stor meta-analys som nyligen genomförts visade dock att motion – inklusive promenader och jogging – var effektivare än både kognitiv beteendeterapi och antidepressiva läkemedel för behandling av depression. Detta gällde även för personer med svår depression.
Depression ansågs tidigare vara en episodisk sjukdom, och en studie från NIMH visade att 85 % av personer med obehandlad depression tillfrisknar inom ett år, med en genomsnittlig depressionslängd på cirka tre månader.
Länk till originalartikeln:
Simons, P. Psych Drugs Linked to Increased Risk of ALS. (Webbmagaisnet Mad in America, den 8 december 2025)
Länk till studien:
Chourpiliadis, C., Lovik, A., Ingre, C., Press, R., Samuelsson, K., Valdimarsdottir, U., & Fang, F. (2025). Use of common psychiatric medications and risk and prognosis of amyotrophic lateral sclerosis. JAMA Network Open, 8(6), e2514437.
