IVO larmar: Brister i privat ADHD-vård för barn

0
361

• AKTUELLT •

En ny granskning från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) visar allvarliga brister hos privata vårdgivare som erbjuder neuropsykiatrisk vård till barn. ADHD-diagnoser ställs ibland utan fullständigt underlag, och läkemedel används i flera fall som första eller enda behandling – i strid med nationella riktlinjer.


En ny tillsyn från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) visar omfattande brister hos privata vårdgivare som erbjuder neuropsykiatrisk vård för barn. I samtliga granskade verksamheter har IVO identifierat brister i bedömning, utredning, diagnossättning och behandling – bland annat ställs adhd-diagnoser utan tillräckligt underlag och läkemedel används i strid med nationella riktlinjer.

Diagnoser utan fullständigt underlag

IVO har granskat tio privat finansierade vårdgivare som erbjuder neuropsykiatriska utredningar och behandlingar för barn och unga. Tillsynen visar att ingen av verksamheterna fullt ut uppfyller kraven på god och säker vård.

Vid den initiala bedömningen saknas i flera fall en bred kartläggning av barnets livssituation. Uppgifter om somatisk hälsa, tidigare trauma, våldsutsatthet eller andra möjliga orsaker till barnets svårigheter har ibland inte inhämtats. Även i själva utredningarna och diagnossättningen identifierar IVO allvarliga brister – exempelvis saknas tydliga motiveringar till varför en diagnos ställs.

I ett fall har ett barn diagnostiserats med adhd trots att alla diagnostiska kriterier inte var uppfyllda, utan att detta närmare förklarats i journalen.

Läkemedel som första – och enda – insats

Tillsynen visar också att adhd-läkemedel i flera fall satts in som första eller enda behandlingsinsats. Detta strider mot nationella riktlinjer, som betonar vikten av psykosociala och pedagogiska insatser som grund i behandlingen.

IVO pekar dessutom på brister i den medicinska säkerheten. I vissa fall saknas kartläggning av ärftlighet för hjärtsjukdomar, och uppföljande kontroller av längd, vikt, puls och blodtryck har inte alltid genomförts. Det innebär att barn riskerar att behandlas med läkemedel utan att nödvändiga medicinska risker har bedömts.

Bristande samverkan med skola och förskola

Två av de granskade verksamheterna uppvisar även brister i samverkan med förskola och skola. Antingen har vårdnadshavare inte erbjudits återföring av utredningsresultat till skolan, eller så har återföringen uteblivit trots samtycke.

I ett fall har återföring endast erbjudits mot extra kostnad, vilket lett till att flera vårdnadshavare avstått. I intervjuer berättar föräldrar att de i stället själva fått förklara utredningens resultat för skola eller förskola.

Växande marknad – driven av långa vårdköer

Bakgrunden till tillsynen är en kraftigt ökad efterfrågan på neuropsykiatrisk vård, samtidigt som långa väntetider inom den offentligt finansierade vården lett till att allt fler familjer vänder sig till privata aktörer och själva betalar för utredningar.

Nästan alla vårdnadshavare som intervjuats av IVO uppger att bristande tillgänglighet i den offentliga vården varit avgörande för beslutet att söka privat vård. Flera beskriver också oro och negativa konsekvenser för barnet och familjen under väntetiden.

IVO följer upp åtgärder under 2026

Tillsynen är en del av ett regeringsuppdrag som gavs till IVO i februari 2025. Under våren 2026 kommer myndigheten att följa upp hur de granskade vårdgivarna har åtgärdat de brister som identifierats.

IVO understryker att neuropsykiatrisk vård för barn kräver noggrann utredning, helhetsperspektiv och samverkan – och att privata vårdgivare har samma ansvar som offentliga aktörer att erbjuda säker och evidensbaserad vård.


Länk till rapporten:
🔗 Tillsyn av privat finansierad neuropsykiatrisk vård av barn. Inspektionen för vård och omsorg, 2026.