Brain Energy by Dr. Christopher Palmer, 2024-09-29. Av: Chris Palmer. Svensk översättning: Rose-Marie Sorokin
När vi navigerar genom de alltmer ökande utmaningarna i den globala psykiska hälsokrisen har en potentiell syndabock trätt fram ur skuggorna: ultraprocessade livsmedel (UPF). Dessa livsmedel, som ofta kritiseras för sin roll i fetma och fysiska hälsoproblem, kan också ha en betydande inverkan på vår mentala hälsa, enligt en nyligen publicerad rapport av Dr. Tara Thiagarajan från Global Mind Project.
Resultaten från denna globala studie, som omfattade närmare 300 000 respondenter i 70 länder, är häpnadsväckande. De ger en tydlig bild: ju oftare vi konsumerar ultraprocessade livsmedel, desto mer sannolikt är det att vi får problem med vår mentala hälsa.
Ultraprocessade livsmedel och mental hälsa: Vad studien fann
Ultraprocessade livsmedel – som sockerhaltiga flingor, läsk, färdigförpackade snacks och snabbmat – utgör en betydande del av den moderna kosten i länder som USA och Storbritannien. I dessa regioner kommer nästan 60 procent av alla kalorier som konsumeras från UPF. Även om vi ofta förknippar dessa livsmedel med fysiska hälsoproblem som fetma och diabetes, visar denna nya studie att de också kan vara en bidragande orsak till den globala psykiska hälsobördan.
Dr Thiagarajans rapport visar att de som konsumerar ultraprocessade livsmedel flera gånger om dagen löper tre gånger större risk att drabbas av allvarliga psykiska problem jämfört med dem som sällan eller aldrig äter dessa livsmedel. Med andra ord, över hälften av de individer som äter UPF dagligen befinner sig i ett tillstånd av psykisk nöd, jämfört med bara 18 procent av dem som konsumerar dessa livsmedel sällan. Detta innebär en kraftig 3-faldig ökning av psykiska problem (figur 1).
Inverkan av ultraprocessade livsmedel verkar vara konsekvent i alla åldersgrupper, men insatserna är störst bland unga vuxna i åldern 18-24 år – som är de största konsumenterna av dessa livsmedel. Denna korrelation tyder på att UPF kan bidra väsentligt till den eskalerande förekomsten av depression och ångest, särskilt bland den yngre befolkningen.
En bredare påverkan än bara depression
Det finns allt fler bevis som kopplar UPF-intag till depression, men rapporten från Global Mind Project tar det ett steg längre. Den visar att frekvent intag av UPF på ett flerdimensionellet sätt påverkar psykisk hälsa negativt, allt från humör och känslomässig kontroll till kognitiv funktion och motståndskraft. Uppgifterna tyder på att UPF kan orsaka utbredd dysreglering, inte bara försämra vår förmåga att reglera känslor utan också störa våra kognitiva processer, anpassningsförmåga och sociala interaktioner.
Bland de mest påtagligt påverkade symtomen var de som var relaterade till depression – såsom känslor av sorg och hopplöshet – tillsammans med andra problem som dålig aptitreglering, känslomässig instabilitet och svårigheter att fokusera. Sammantaget tyder bredden av symtom på att ultraprocessade livsmedel kan bidra till en genomgripande störning av fysiologisk reglering i hjärnan, vilket potentiellt kan leda till svårigheter med tanke- och känslokontroll.
Intressant nog belyser studien också att aspekter såsom motion och inkomst, även om de är viktiga, inte mildrar de negativa effekterna av UPF-konsumtion. De som tränade dagligen eller hade högre inkomster uppvisade fortfarande en minskning av det psykiska välbefinnandet med ökad UPF-konsumtion, vilket understryker den potentiella direkta roll som dessa livsmedel spelar för att äventyra den psykiska hälsan.
En uppmaning till förändring: Bort från ultraprocessade livsmedel
Resultaten från denna studie är både en varning och en uppmaning till handling. Om ultraprocessade livsmedel faktiskt är en viktig orsak till psykisk ohälsa kan förändrade kostvanor vara en kraftfull hävstång för att förbättra den globala psykiska hälsan. Dr Thiagarajan föreslår att en minskad konsumtion av dessa livsmedel skulle kunna lindra upp till en tredjedel av den psykiska hälsobördan – särskilt hos unga vuxna.
Med tanke på att dessa resultat gäller för olika befolkningsgrupper och är oberoende av andra faktorer som motion eller socioekonomisk status, blir det alltmer sannolikt att det finns ett orsakssamband. Även om det krävs mer forskning för att fullt ut förstå mekanismerna – oavsett om de är relaterade till näringsbrister, skadliga tillsatser eller metaboliska störningar – är budskapet tydligt: vår livsmedelsmiljö har betydelse för den psykiska hälsan.
För enskilda individer kan det innebära påtagliga fördelar att titta närmare på vad vi äter. Att övergå från färdigförpackade, kraftigt bearbetade måltider till mera hela, färska livsmedel kan bidra till att stödja inte bara vår fysiska hälsa utan också vårt psykiska välbefinnande. För läkare och mentalvårdspersonal kan denna information tjäna som en påminnelse om att kostvanor bör betraktas som en integrerad del av förebyggande och terapeutiska metoder för mental hälsa.
En väg till förbättrat psykiskt välbefinnande
Ökningen av ultraprocessade livsmedel sammanfaller med en ökning av både fysiska och psykiska hälsoutmaningar. Det är lätt att avfärda sambandet som en ren tillfällighet, men de uppgifter som presenteras av Global Mind Project säger oss något annat. UPF är inte bara tomma kalorier; de kan aktivt undergräva vår förmåga att utvecklas mentalt.
I en tid då psykisk ohälsa blir allt vanligare, särskilt bland våra ungdomar, är det dags att uppmärksamma vad vi har på tallriken. Forskningen tyder på att bättre kostval kan vara en nyckelstrategi för att mildra den växande psykiska hälsokrisen – en måltid i taget.
Genom att ta ställning mot ultraprocessade livsmedel, både som individer och som samhälle, har vi möjlighet att ta itu med en av grundorsakerna till dålig mental hälsa och leda oss mot en framtid där våra kroppar – och våra sinnen – är välnärda och motståndskraftiga.
Chris Palmer
Leg. läkare
****
Consumption of ultra-processed food and mental wellbeing outcomes, Global Mind Project, Sapien Labs, October 2, 2023. (Länk)
