Psykisk ohälsa ökar – kan det bero på psykiatrin?

0
118

Equal Stockholm, 2019-05-17

Den 15 maj 2019, gick Socialstyrelsen ut med ett pressmeddelande:
”Den psykiska ohälsan fortsätter att öka, framför allt bland barn och unga. Fler får vård och behandling men trots det växer köerna. Det visar Socialstyrelsens nya utvärdering av vården till personer med depression och ångestsyndrom, som publiceras idag.”

Man skriver också:
”Socialstyrelsen konstaterar även att den psykiska ohälsan tenderar att bli långvarig. 30 procent av de unga som nydiagnostiserad för depression och ångestsyndrom inom barn- och ungdomspsykiatrin 2008 var fortfarande i behov av psykiatrisk vård tio år senare, drygt hälften behandlades med läkemedel. Utvärderingen visar också att unga som tidigt diagnosticeras med depression eller ångestsyndrom får svårare att etablera sig i arbets- och vuxenlivet. Tio år efter diagnos stod nästan var fjärde person utanför arbetsmarknaden eller var beroende av ekonomiskt bistånd.” Och vidare: ”Trots en utbyggnad av första linjen vårdas allt fler inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Antalet patienter som diagnostiserats för depression och ångestsyndrom i åldern 10 – 14 år och som har fått behandling i den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin har mer än femdubblats för flickor och tredubblats för pojkar sedan 2006.”

Leder mindre psykiatrisk vård till bättre psykisk hälsa?

Det är alarmerande siffror på många sätt. Generaldirektör Olivia Wigzell ser ändå ljuspunkter i form av att: ”den så kallade ”första linjen”, psykiatrisk primärvård för unga, fått utökade resurser under senare år”.  Men tänk om det är tvärtom, att det är mindre psykiatri eller mindre psykiatri av nuvarande sort, som behövs för att befolkningen ska må bättre psykiskt?

Läs hela debattartikeln av Per Sternbeck här.