“Barn och unga kan drabbas hårt av Socialstyrelsens förslag”

0
2

Altinget, 2017-03-20

Vad tänker sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) göra för att minska användningen av psykofarmaka bland barn och unga? Det undrar Vänsterpartiets Karin Rågsjö med anledning av det kritiserade förslaget från Socialstyrelsen som innebär en slagsida åt läkemedelsbehandling vid ångest och depression.

Socialstyrelsen håller just nu på att ta fram nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest och förslaget är ute på remiss fram till den 31 mars. De föreslagna riktlinjerna har mött motstånd och kritiker menar att de riskerar att leda till ett ensidigt perspektiv där psykofarmaka och elchocksbehandling prioriteras före långvarig terapi. En särskild oro har visats för att detta skulle kunna drabba barn och unga hårt. Självklart är det så att individuella bedömningar måste vara grunden och att de som föreslås har evidens.

Enorm ökning av psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är en folksjukdom. Enligt SCB låg andelen unga i åldrarna 16-24 år med sömnproblem, oro eller ångest under 1980-talet på nivån 7-8 procent. Sedan dess har andelen stigit till över 20 procent. 40 procent av dem som sjukskrivs har en psykisk diagnos. Enligt OECD kostar den psykiska ohälsan i Sverige mer än 70 miljarder kronor per år (2013), en ökning med 40 procent eller 20 miljarder under 10 år.

Även om svårighetsgraden kan variera är både depression och ångestsyndrom vanliga tillstånd. Man räknar med att ca 25 procent av alla kvinnor och 15 procent av alla män drabbas av en depression någon gång i livet. Ungefär lika många drabbas av ångestsyndrom. Depression och ångestsyndrom kan vara mycket allvarliga tillstånd och leder både till en ökad risk för både somatiska sjukdomar och självmord. Socialstyrelsens riktlinjer måste därför bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Individen inte i fokus

Läkemedel och andra kroppsliga behandlingar kan vara helt nödvändigt för att patienten ska ges möjlighet att tillfriskna eller att terapi alls ska kunna vara verksamt. Företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med de nya nationella riktlinjerna har i debatten lyft fram ett ökat fokus på KBT-behandling. Kritikerna menar dock att de nya riktlinjerna kan innebära att stora delar av den samtalsbehandling och psykoterapi som i dag finns inom offentlig vård kan komma att marginaliseras. Det skulle kunna betyda att kortare och därmed billigare insatser slår ut andra fungerande metoder och att inte individen är i fokus utan just metoden.

Läs hela artikeln här.