• AKTUELLT •
Flera av Sveriges mest inflytelserika adhd-forskare har ekonomiska samarbeten med läkemedelsföretag som tillverkar adhd-mediciner. Det visar en granskning av Svenska Dagbladet. Bland forskarna finns experter som medverkat i SVT uppmärksammade adhd-program. Forskare som studerat läkemedelsindustrins strategier varnar för att samarbetena kan påverka både forskningen och den offentliga debatten.
Flera ledande svenska adhd-forskare har under flera år fått ersättning från läkemedelsbolag som tillverkar adhd-mediciner. Det visar en granskning av Svenska Dagbladet (SvD), som kartlagt ekonomiska samarbeten mellan svenska forskare och bland andra läkemedelsföretagen Takeda och Medice.
Bland forskarna finns Lotta Borg Skoglund och Predrag Petrovic, som båda medverkat som experter i SVT program Alla mina bokstäver.
Enligt SvD har Lotta Borg Skoglund, som också driver företaget Smart Psykiatri, fått sammanlagt 358 000 kronor från Takeda mellan 2021 och 2025 och ytterligare 220 000 kronor från Medice mellan 2022 och 2025.
Ersättningarna gäller bland annat föreläsningar, expertuppdrag och andra samarbeten.
Läkemedelsbolagens strategi för att nå ut
Takeda tillverkar det amfetaminbaserade adhd-läkemedlet Elvanse, som blivit allt vanligare i Sverige. Enligt SvD uppgick försäljningen av läkemedlet till omkring 1,1 miljarder kronor under 2025.
Sverige är en av Takedas viktigaste europeiska marknader för Elvanse.
Shai Mulinari, docent i sociologi vid Lunds universitet, har forskat om läkemedelsindustrins relationer till läkare och forskare. Han beskriver hur läkemedelsföretag använder så kallade Key Opinion Leaders (KOL) – inflytelserika forskare och läkare som genom sin ställning kan bidra till att forma den professionella och offentliga diskussionen.
Enligt Mulinari är strategin särskilt intressant inom adhd-området, eftersom diagnostiken bygger på bedömningar av symtom och beteenden snarare än exempelvis blodprov.
Det innebär, menar han, att det finns ett betydande utrymme för förändringar i hur diagnoskriterier tillämpas och hur många som får en diagnos.
Läkemedelsföretag har därmed ekonomiska intressen i en utveckling där fler personer diagnostiseras och behandlas.
Forskare med nära industrikontakter
SvD:s granskning visar att flera välkända svenska adhd-forskare har haft uppdrag för Takeda eller Medice.
Utöver Lotta Borg Skoglund nämns bland andra Henrik Larsson, professor vid Örebro universitet, Helena Kopp Kallner, professor vid Karolinska Institutet, samt Sven Bölte och Predrag Petrovic, båda verksamma vid Karolinska Institutet.
Samarbetena omfattar bland annat föreläsningar, medverkan i poddar och deltagande i rådgivande expertgrupper, så kallade advisory boards.
Flera av forskarna har också medverkat i studier som helt eller delvis finansierats av läkemedelsföretag.
Lotta Borg Skoglunds omfattande ekonomiska förbindelser med läkemedelsindustrin har tidigare väckt frågor om jäv och intressekonflikter. Mad in Sweden har tidigare rapporterat om hur hon uteslöts från en av Läkemedelsverkets expertgrupper på grund av sina kopplingar till läkemedelsföretag. Beslutet visar hur sådana ekonomiska förbindelser kan få betydelse vid bedömningen av forskares oberoende.
Risk för omedveten påverkan
Lisa Cosgrove, professor vid University of Massachusetts Boston, har under många år studerat ekonomiska relationer mellan läkemedelsindustrin och forskare.
Forskare kan uppleva sig som helt oberoende samtidigt som långvariga samarbeten påverkar vilka frågor som uppmärksammas, vilka forskningsprojekt som prioriteras och hur resultat presenteras.
SvD hänvisar också till forskningsöversikter som visar att läkemedelsindustrifinansierade studier oftare redovisar resultat som är gynnsamma för finansiären.
Karsten Juhl Jørgensen, professor med anknytning till Cochrane, förklarar att sådan påverkan bland annat kan ske genom valet av forskningsmetod, effektmått och kontrollgrupper.
Det behöver alltså inte handla om att forskningsresultat förfalskas, utan om hur studier utformas och vilka frågor som undersöks.
Forskarna avvisar att de påverkas
De svenska forskare som SvD kontaktat framhåller att deras samarbeten med läkemedelsföretagen inte påverkar deras vetenskapliga oberoende.
Lotta Borg Skoglund förklarar att uppdragen ger henne möjlighet att sprida forskningsresultat till vårdpersonal och att hon är noga med att självständigt bedöma den kunskap hon förmedlar.
Henrik Larsson betonar vikten av öppenhet kring ekonomiska relationer och att forskare behöver vara uppmärksamma på risken för både medveten och omedveten påverkan.
Sven Bölte ifrågasätter däremot föreställningen att läkemedelsföretagen skulle använda forskare för att expandera adhd-marknaden. Han menar att den ökade uppmärksamheten kring adhd i dag framför allt drivs av andra samhällsprocesser, bland annat sociala medier.
Takeda uppger i ett skriftligt svar till SvD att samarbetena syftar till kunskapsutveckling och kunskapsutbyte och att forskarna väljs utifrån sin vetenskapliga eller kliniska kompetens.
Nya patientgrupper och växande marknad
Granskningen uppmärksammar också hur läkemedelsföretag och forskare intresserar sig för grupper där relativt få tidigare fått en adhd-diagnos.
Det gäller bland annat äldre personer och grupper i socioekonomiskt utsatta områden.
Enligt Mulinari kan sådana satsningar både handla om att uppmärksamma människor med otillgodosedda vårdbehov och om att nå nya marknader för läkemedelsbehandling.
SvD beskriver exempelvis hur Takeda medverkat i diskussioner om adhd i socioekonomiskt utsatta områden och finansierar forskning om adhd hos äldre.
Ekonomiska intressen och forskarnas oberoende
Svenska Dagbladets granskning aktualiserar frågor om läkemedelsindustrins inflytande över forskning, vård och samhällsdebatt.
De ekonomiska samarbetena är tillåtna och forskarna framhåller att de är oberoende. Samtidigt pekar de forskare som studerat industrins strategier på att ekonomiska relationer kan få betydelse även utan direkta påtryckningar.
Frågan handlar därmed inte enbart om enskilda forskares integritet, utan också om vilka aktörer som får möjlighet att påverka vilka forskningsfrågor som prioriteras och hur kunskapen om adhd förmedlas till vården och allmänheten.
Länk till artikeln i Svenska Dagbladet:
🔗 Jelmini, M. SVT adhd-expert fick betalt av Elvanse-jätten (Svenska Dagbladet, 5 november 2026).
