• AKTUELLT •
En kraftig ökning av adhd-diagnoser har satt psykiatrin under hård press. Nu föreslås nya riktlinjer som höjer tröskeln för specialistvård – ett försök att bromsa en överdiagnostisering, enligt flera regioner. Det rapporterar Svenska Dagbladet i en granskning av remissversionen till nya nationella riktlinjer.
Kraftig ökning av adhd-patienter
Den svenska psykiatrin pressas av en kraftig ökning av adhd-relaterade ärenden, enligt en ny granskning i Svenska Dagbladet. Flera regioner rapporterar om en tillströmning av patienter som fått adhd-diagnos via privata aktörer och sedan söker vård i den offentliga psykiatrin.
För att hantera situationen har en nationell arbetsgrupp tagit fram ett nytt prioriteringsstöd, som ska vägleda vården i vilka patienter som bör hänvisas till specialistpsykiatrin – och vilka som i stället ska hanteras i primärvården.
“Patienter som är förhållandevis resursstarka tycks ha getts företräde till vården. Det går emot prioriteringsgrunden.” – Gunilla Granholm, ordförande för den nationella arbetsgruppen för adhd och autism
Nytt dokument – nya gränser
Det föreslagna dokumentet, som väntas antas i höst, är sex sidor långt men kan få långtgående konsekvenser. Syftet är att vård ska erbjudas utifrån funktionsnivå och behov snarare än diagnos.
Konsekvensen? Personer med lindrig eller hanterbar adhd väntas i många fall inte längre tas emot inom specialistpsykiatrin.
Enligt dokumentet ska:
-
Egenvård eller livsstilsstöd erbjudas vid lindriga svårigheter.
-
Primärvården hantera patienter med tillfälliga eller varierande svårigheter – utan rätt till utredning eller läkemedel.
-
Specialistpsykiatrin reserveras för patienter med svåra, varaktiga funktionsnedsättningar som är synliga i flera livsområden.
Vårdens resurser behöver omfördelas
På Gotland är adhd-patienter nu den största gruppen inom psykiatrin. Där välkomnas de nya riktlinjerna som ett sätt att minska beroendet av diagnoser och flytta fokus till individens faktiska behov.
“Om adhd-diagnoserna blir färre blir det mer fokus på individens problem än på diagnosen i sig.” – Thomas Lindberg, chef för vuxenpsykiatrin, Gotland
Samma syn delas av psykiatrin i Stockholm och Västra Götaland. Joel Danielsson, enhetschef i Västra Götaland, beskriver riktlinjerna som en nödvändig broms i en tid av “överdiagnostisering”.
Mål: Rätt vård till rätt person – i rätt vårdnivå
Förslaget, som ingår i det nationella vård- och insatsprogrammet för adhd, bygger på principen om att de mest vårdbehövande ska prioriteras.
Bland de förväntade effekterna:
-
Specialistpsykiatrin blir mer tillgänglig för dem med svåra nedsättningar.
-
Primärvården får ett större ansvar att möta patienter med lindrigare svårigheter.
-
Totala kostnaderna förväntas minska, utan att insatser uteblir.
-
Risken finns att samordningssvårigheter leder till att vissa patienter hamnar mellan stolarna.
Vem får tillgång till psykiatrin?
Det nya styrdokumentet understryker att en adhd-diagnos i sig inte längre räcker för att kvalificera till psykiatrisk vård. Exempel på kriterier för fortsatt psykiatrisk kontakt inkluderar:
-
Att ha förlorat arbete eller inte fullföljt grundskolan.
-
Bristande föräldraförmåga.
-
Svårigheter med grundläggande funktioner som matinköp, räkningar, hygien eller nära relationer.
Originalartikeln
🔗 ”Ett försök att bromsa en överdiagnostisering”, av Erik Wisterberg och Maria Jelmini (SvD, 24 juni 2025)
