• AKTUELLT •
Allt fler svenskar får en psykiatrisk diagnos – men är det hjärnans fel, samhällets eller vår längtan efter mening? I en ny krönika i Svenska Dagbladet reflekterar filosofiprofessorn Fredrik Svenaeus över de djupare orsakerna till diagnosexplosionen.
Uppemot 15 procent av befolkningen har idag en psykiatrisk diagnos – och uppemot 50 procent väntas få en någon gång under livet, enligt uppskattningar från myndigheter som Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. I en krönika i Svenska Dagbladet (24 juni 2025) diskuterar Fredrik Svenaeus varför antalet diagnoser som ADHD, autism, depression och ångest ökat så dramatiskt – inte bara i Sverige, utan i hela västvärlden.
Svenaeus skisserar tre huvudsakliga förklaringsmodeller till utvecklingen:
-
Den biologiska modellen – enligt vilken psykiatriska tillstånd är medicinska sjukdomar, ofta med en biokemisk eller genetisk grund. Svenaeus noterar dock att forskningen ännu inte lyckats visa några tydliga biologiska markörer för de flesta diagnoser. Effekten av medicinering, till exempel antidepressiva, är dessutom sämre än man tidigare trott.
-
Den sociologiska modellen – som förklarar diagnosökningen med ett förändrat samhälle. Digitalisering, sociala medier och ständiga prestationskrav har skapat en miljö där avvikelse och svaghet får allt mindre tolerans. Vi lever som små företag och konkurrerar med varandra, vilket skapar psykisk stress.
-
Den existentiella modellen – Svenaeus egen. Här handlar det inte om sjukdom eller samhällsstruktur i första hand, utan om en existentiell längtan efter förklaringar. I en sekulariserad tid där religion och livsåskådning förlorat fotfäste, blir psykiatriska diagnoser ett sätt att förstå sig själv och sitt lidande. ”Vi står helt enkelt inte ut med oss själva längre utan en psykiatrisk diagnos”, skriver han.
En diagnos kan ge tillfällig lättnad – ett namn på lidandet, en möjlighet till hjälp, och en förklaring till varför livet känns svårt. Men när diagnosen blir ett substitut för djupare existentiell förståelse, riskerar vi att missa det viktigaste: att frågan om mening inte alltid kan besvaras med ett receptblock.
Originalartikel:
Att få en diagnos – en hemlig önskan? (Svenska Dagbladet, 2025-06-24)
