• DEBATT •
En ny rapport från Socialstyrelsen visar att barn i samhällsvård får psykiatriska diagnoser och psykofarmaka i alarmerande omfattning. Men bakom statistiken döljer sig en djupare fråga: Är det verkligen psykisk sjukdom vi behandlar – eller barns normala reaktioner på ett liv i utsatthet?
En ny rapport från Socialstyrelsen visar att barn i samhällsvård får psykiatriska diagnoser och psykofarmaka i betydligt högre grad än andra barn. Men bakom siffrorna döljer sig en oroande verklighet: svag evidens, avsaknad av traumaförståelse och risk för livslång patologisering.
Psykisk ohälsa – eller sociala och emotionella sår?
I maj 2025 släppte Socialstyrelsen rapporten Psykisk ohälsa hos barn och unga placerade i samhällsvård, som tydligt visar hur allvarlig den psykiska ohälsan är bland dessa barn. Enligt rapporten får nästan sex av tio en psykiatrisk diagnos under placeringen. Denna siffra är tre gånger så hög som bland barn i övriga befolkningen.
Men vad är det vi egentligen diagnostiserar? Är det psykisk sjukdom – eller normala reaktioner på onormala livsomständigheter? Många av barnen i samhällsvård har erfarenhet av våld, försummelse, missbruk, separationer och otrygghet. Trots det är det sällsynt att trauma eller social utsatthet syns i diagnoskoderna. Istället får barnen etiketter som ADHD, trotssyndrom eller depression.
Piller före samtal
Lika oroande som diagnosglidningen är den utbredda medicineringen. En stor andel av barnen får psykofarmaka, och inte sällan flera preparat samtidigt. Antipsykotiska läkemedel är särskilt vanliga – trots att dessa främst är avsedda för svåra tillstånd hos vuxna och kan ge allvarliga biverkningar som viktuppgång, diabetes, neurologiska symtom och avtrubbning.
Socialstyrelsen konstaterar att läkemedlen i många fall skrivs ut off label – det vill säga utan att vara godkända för barn eller för de diagnoser de behandlas för. Evidensen för att dessa läkemedel fungerar på lång sikt hos barn är svag eller obefintlig. Ändå sker förskrivningen rutinmässigt, ofta utan alternativ behandling.
Systemet ser symtom – inte livsberättelser
Rapporten lyfter att många av dessa barn har begränsad möjlighet att påverka sin egen vård. De byter ofta boende, socialsekreterare och läkare. Relationen – den viktigaste läkande faktorn – uteblir. Och det är sällsynt att barnens upplevelser ligger till grund för förståelsen av problemen eller behandlingsval.
När ett barns beteende tolkas som symtom snarare än som uttryck för svår livserfarenhet, blir diagnos och medicin en snabb lösning – men en lösning som riskerar att dölja problemen snarare än att lösa dem. Det är inte ovanligt att barn fastnar i vårdens system i åratal, utan att någon frågar vad de varit med om.
När trauma tolkas som sjukdom
Trots att nästan alla barn i samhällsvård bär på trauma, är det sällsynt att traumamedvetna modeller används inom psykiatrin. Det är ett kunskapsproblem, men också ett strukturellt problem. Psykiatrins diagnossystem bygger i grunden på ett biomedicinskt synsätt, där avvikelser ses som individuella fel snarare än som svar på omständigheter. Resultatet är att barns lidande blir till sjukdom – och behandlas med läkemedel snarare än relation och förståelse.
Ett system i behov av omstart
Socialstyrelsen föreslår nu flera förbättringsåtgärder: ökad samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård, bättre utredningsrutiner, och fler alternativ till läkemedel. Men i grunden krävs ett paradigmskifte. Psykisk ohälsa bland barn i samhällsvård är inte bara en medicinsk fråga – det är ett socialt, etiskt och politiskt misslyckande.
Att medicinera bort barns smärta utan att adressera deras verklighet är inte vård – det är en form av tystnad. Sverige måste våga se det strukturella i barns psykiska ohälsa och svara med insatser som bygger på trygghet, närvaro och långsiktig förståelse – inte bara receptblock och diagnoskoder.
Lasse Mattila
Socionom, handledare i psykosocialt arbete
Chefredaktör, webbmagasinet Mad in Sweden
Länkar
Socialstyrelsen. (2025). Psykisk ohälsa hos barn och unga placerade i samhällsvård. Artikelnummer: 2025-5-9586. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2025-5-9586.pdf
Socialstyrelsen. (2025, maj 27). Placerade barn har sämre psykisk hälsa och får mer psykofarmaka – nu behövs flera insatser. https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/placerade-barn-har-samre-psykisk-halsa-och-far-mer-psykofarmaka–nu-behovs-flera-insatser
