• AKTUELLT •
Antidepressiva läkemedel och KBT fortsätter att dominera svensk psykiatri – men nu växer kritiken mot den ensidiga vården. I et reportage i Dagens ETC varnar psykologer och psykoterapeuter för att behandlingsutbudet är för snävt och att många patienter lämnas utan verklig hjälp, medan andra länder visar bättre resultat med bredare terapiformer.
Sveriges psykiatriska vård domineras av två behandlingsformer: antidepressiv medicin och kognitiv beteendeterapi, KBT. Det konstaterar flera erfarna psykologer och psykoterapeuter i ett reportage i Dagens ETC. Samtidigt pekar de på att andra länder erbjuder ett betydligt bredare utbud – med goda resultat.
Företrädare för Socialstyrelsen försvarar dock Sveriges linje och menar att evidensen talar för dagens riktlinjer.
”Diagnoserna är bara etiketter på symtom”
Psykologen och psykoterapeuten Gunnar Bohman beskriver dagens diagnostik som deskriptiv – diagnoser sätts utifrån symtom, inte orsaker. Två personer med samma diagnos kan därför ha helt olika bakomliggande problem, och behöva helt olika typer av insatser.
Trots detta möter patienter med ångest eller depression ofta bara ett fåtal alternativ i vården: läkemedel och KBT. Bohman menar att detta leder till att den verkliga problematiken riskerar att lämnas obehandlad.
Kritik: ”Den psykiska ohälsan ökar – men vården är ensidig”
Psykoterapicentrums ordförande Jenny Svebeck beskriver dagens system som otillräckligt och i praktiken ojämlikt.
– Väldigt många patienter erbjuds en ensidig vård som inte fungerar för dem. Vill man ha något annat än läkemedel och KBT hänvisas man ofta till privat vård, säger hon.
Det gör vården till en klassfråga, menar Svebeck – trots att Sverige har många terapeuter med alternativ kompetens som inte får användas inom den offentliga psykiatrin.
Finland och Tyskland erbjuder bredare behandlingar
I Finland har patienter sedan 2011 en lagstadgad rätt till rehabiliterande psykoterapi om de inte förbättras på vårdcentralen inom tre månader. Det kan handla om mentaliseringsbaserad terapi, familjeterapi eller olika former av samtalsbehandling.
Även Tyskland erbjuder en rad terapiformer, och det breda utbudet har lett till att färre hoppar av behandling jämfört med Sverige, säger Bohman.
Strid om riktlinjerna – och om vad som räknas som evidens
När Socialstyrelsens nuvarande riktlinjer för depression och ångest togs fram 2017 väckte processen kritik. Psykologen och forskaren Peter Lilliengren, som var inbjuden som expert, berättar att hans bedömningar kring evidensen för psykodynamisk terapi (PDT) ifrågasattes och att han till slut lämnade uppdraget.
Han menar att det fanns en tydlig vilja att ge KBT högre prioritet än PDT – oavsett vad forskningen visade.
Socialstyrelsen: KBT och läkemedel har starkast stöd
Lars von Knorring, läkare och professor emeritus som deltog som medicinskt sakkunnig, avfärdar kritiken. Han anser att evidensen är tydlig: SSRI-preparat och KBT har starkast vetenskapligt stöd.
På frågan om varför Sverige inte erbjuder samma bredd som Finland och Tyskland menar han att skillnaderna är små. Han ifrågasätter även att psykisk ohälsa skulle öka och lyfter i stället samhällsutvecklingen som förklaring till att problemen blir mer synliga – exempelvis genom att personer med depression eller ADHD tidigare kunde arbeta i yrken som inte finns på samma sätt i dag.
Von Knorring pekar dessutom på gig-ekonomin, som han beskriver som en möjlig del av lösningen.
– Du kan ju fortfarande, med de här problemen, vara cykelbud på Foodora, säger han.
Ekonomiska intressen – en möjlig förklaring
Bohman menar att en viktig orsak till den ensidiga vården är kommersialiseringen av psykisk ohälsa. Starka ekonomiska intressen finns både inom läkemedelsindustrin och inom metoder som kan skalas upp – som KBT.
– Det handlar om jättestora pengar. ”En botad patient är en förlorad kund”, säger han.
Nya riktlinjer på väg – men kritiken består
Socialstyrelsen arbetar nu med nya nationella riktlinjer som ska vara klara 2028. Kritiker, med Bohman i spetsen, kräver en omstart där fler inriktningar representeras på lika villkor.
Socialstyrelsen svarar att riktlinjerna främst fokuserar på insatser där det finns ojämlikhet eller där effekten är osäker – inte på att tillgodose alla terapimetoder.
Debatten om vad som utgör ”god evidens” och vilken vård patienter bör ha rätt till fortsätter därmed att splittra Sveriges psykiatriska landskap.
Läs originalartikeln i Dagens ETC:
🔗 Antidepp och KBT – därför sticker Sveriges psykiatri ut (Dagens ETC, den 29 november 2025)
