• AKTUELLT •
Antalet barn som får adhd-diagnos har exploderat i Sverige. Men enligt Gotlänningens ledarskribent Malin Lernfelt är det inte ”diagnosindustrin” som är grundproblemet – utan en skola som saknar resurser och ett samhälle som sviker barnen.
Antalet barn med adhd-diagnoser har ökat explosionsartat – och i takt med vårdköer och brist på resurser har privata bolag hittat en lukrativ marknad i att sälja snabba utredningar. Men enligt Gotlänningens ledarskribent Malin Lernfelt är det inte ”diagnosindustrin” i sig som är grundproblemet, utan en skola och ett samhälle som inte längre förmår möta barns behov.
I en ledartext pekar Lernfelt på att skollagen visserligen garanterar stöd utifrån varje barns behov, men att skolor ofta saknar resurser. En diagnos blir därför ett nödvändigt villkor för att utlösa extra stöd och pengar. Resultatet: fler diagnoser, ofta snabbt och bristfälligt satta av privata aktörer som erbjuder standardiserade digitala utredningar, ibland med ”kampanjpriser” och i praktiken garanterat utfall.
Regeringen har nu gett IVO i uppdrag att granska denna växande marknad. Men även om oseriösa aktörer stoppas, kvarstår det större problemet, menar Lernfelt: en skola med för stora klasser, abstrakta uppgifter och otillräckliga resurser.
”Är det verkligen barnen det är fel på – eller är det skolan och det omgivande samhället?” frågar sig Lernfelt, och konstaterar att diagnoser och medicinering aldrig kan ersätta strukturella reformer.
Läs originalartikeln:
🔗 ”Varför medicineras så många barn för att inte tappa kontrollen?” (Gotlänningen, 28 maj 2025)
