• FORSKNING •
En ny brittisk studie visar att svåra barndomserfarenheter är starkt kopplade till depression och ångest hos ungdomar – oberoende av kön, socioekonomisk bakgrund eller etnicitet. Att ha stöd från föräldrar eller vänner verkade inte skydda mot sambandet, vilket stärker bilden av psykiskt lidande som djupt påverkat av livsvillkor.
Baserat på data från över 5 600 ungdomar i London fann forskare ett starkt och konsekvent samband mellan svåra barndomserfarenheter och psykiska problem i 16 demografiska profiler.
En ny studie, förhandspublicerad i BMC Psychology, visar att svåra erfarenheter i ungdomen är kopplade till högre förekomst av depression och ångestsymtom. Detta gällde oavsett kön, socioekonomisk bakgrund och etnicitet.
Den aktuella forskningen, ledd av Laura Havers från Queen Mary University of London, visar dessutom att stöd från föräldrar och kamrater inte försvagade denna effekt. Även om svåra erfarenheter i ungdomen hade liknande effekter på depression och ångestsymtom i alla grupper som mättes i den aktuella studien, var deltagare från lägre socioekonomiska bakgrunder mer benägna att ha negativa erfarenheter. Dessa resultat bidrar till den omfattande bevisningen som kopplar miljöfaktorer (snarare än biologiska faktorer) till psykiska problem.
I motsats till tidigare forskning fann den aktuella studien inte att stöd från kamrater och föräldrar kunde mildra de negativa effekterna på den psykiska hälsan som är förknippade med negativa erfarenheter i ungdomen. Författarna noterar att denna skillnad kan bero på de specifika stödfaktorer som de mätte i den aktuella studien och varnar för att stöd från föräldrar och kamrater inte bör avfärdas som skyddande faktorer.
Författarna skriver:
”Resultaten tyder på att svåra erfarenheter i ungdomen har genomgripande, skadliga effekter på kombinerade symtom på depression och ångest i flera intersektionella positioner. Föräldrastöd och stöd från kamrater förklarade dock inte dessa effekter på ett brett eller enhetligt sätt … Det är viktigt att de aktuella resultaten inte tolkas som att föräldrastöd och stöd från kamrater är oviktiga. De kan snarare visa att andra aspekter av föräldrastöd och stöd från kamrater har en större inverkan när det gäller att dämpa de skadliga effekterna av svåra erfarenheter i ungdomen på den psykiska hälsan än de som beaktats i den aktuella studien.”
Syftet med den aktuella studien var att undersöka sambandet mellan svåra erfarenheter under ungdomen och graden av depression och ångest hos ungdomar. Författarna undersökte också om kön, socioekonomisk bakgrund och etnicitet påverkade dessa samband.
Författarna använde data från studien Determinants of Adolescent Social Well-being and Health. Denna studie samlade in data från 11- till 13-åringar från områden i London med betydande etniska minoritetsgrupper mellan 2003 och 2004. Totalt använde författarna data från 5 662 deltagare.
Mätmetoder
Depression och ångest mättes med hjälp av fem frågor från Strengths and Difficulties Questionnaire. I denna självskattningsenkät ombeds deltagarna att på en skala från 0 (inte sant) till 2 (helt sant) betygsätta sina upplevelser under de senaste sex månaderna. Totala poäng varierade mellan 0 och 10, där högre poäng indikerade högre nivåer av depression och ångest.
Ungdomars svåra erfarenheter mättes genom att deltagarna ombads att själva ange om de hade upplevt någon av följande omständigheter under sitt liv:
- Föräldras separation
- Boende i familjehem
- Död av mor eller far
- Cancerdiagnos hos mor eller far
- Psykiska problem hos mor eller far
Deltagarna tillfrågades dessutom om de hade utsatts för mobbning under de senaste sex månaderna. Totala poäng varierade mellan 0 och 9, där högre poäng indikerade fler svåra erfarenheter.
Författarna mätte tre aspekter av föräldrastöd: positiv relation till en föräldrafigur, föräldraomsorg och föräldrars autonomi. Positiv relation till en förälder mättes utifrån svaret på en enda fråga: ”Hur bra kommer du överens med din [mamma/styvmamma/fostermamma/annan kvinna/pappa/styvpappa/fosterpappa/annan man]? Föräldraomsorg och föräldraautonomi mättes med hjälp av sex frågor från Parental Bonding Instrument som är en självskattningsenkät.
Författarna mätte två aspekter av kamratstöd: vänner att anförtro sig åt och vänskapsintegration. ”Vänner att anförtro sig åt” mättes utifrån svaret på frågan ”Har du någon vän som du kan anförtro dig åt?” Vänskapsintegration fastställdes med hjälp av två frågor: ”Har du många goda vänner som tillhör din etniska grupp?” och ”Har du många goda vänner som tillhör andra etniska grupper?”
Socioekonomisk bakgrund mättes med hjälp av en fråga som anpassats från Family Affluence Scale. Varje deltagare tillfrågades om deras familj hade tillgång till 17 saker, såsom bil, utlandsresor, toalett och television. För varje positivt svar ombads deltagarna att ange hur många av föremålen deras familj hade tillgång till. Deltagare som fick poäng i den nedre tredjedelen rankades som ”lägre socioekonomisk status (SES)” och de i den övre tredjedelen rankades som ”högre SES”.
Intersektionalitetsprofiler (samspel mellan olika identiteter, red. anm.) fastställdes genom att deltagarna ombads att själva ange sitt kön (man eller kvinna), socioekonomiska status (hög eller låg) och etnicitet. Etniciteterna delades in i fyra grupper (vit brittisk, svart, sydasiatisk och annan) för att säkerställa att det fanns tillräckligt många deltagare i varje grupp för statistisk analys. Detta resulterade i 16 möjliga intersektionalitetsprofiler.
Negativa upplevelser, depression, ångest och intersektionalitet
Bland alla deltagare var det genomsnittliga depressions-/ångestbetyget 2,84 (av 10). 49,13 procent av deltagarna uppgav att de hade upplevt minst en av de negativa upplevelser som mättes i den aktuella studien. Andelen negativa erfarenheter var högre bland dem i den lägre SES-gruppen. Till exempel hade 42,20 procent av svarta män med högre SES minst en negativ erfarenhet, jämfört med 61,34 procent för svarta män med lägre SES.
Kvinnor och personer i gruppen med lägre SES rapporterade högre nivåer av depression och ångest jämfört med deltagare från andra grupper. Till exempel hade personer i gruppen vita brittiska män med hög SES ett genomsnittligt resultat på 2,42 (av 10) på depression/ångestskalan, jämfört med 3,84 för gruppen vita brittiska kvinnor med lägre SES.
Unga människors negativa livserfarenheter var förknippade med högre depressions- och ångestpoäng i alla intersektionella grupper. Varje negativ upplevelse var förknippad med en ökning av depressions-/ångestpoängen, från 0,077 för kvinnor med lägre SES och annan etnicitet till 0,359 för kvinnor med högre SES och sydasiatisk bakgrund. Sambandet mellan negativa upplevelser och depression/ångest var starkare för män, personer i högre SES-grupper och deltagare från Sydasien.
Inga medlande effekter hittades för föräldrars eller kamraters stöd i den aktuella studien. Med andra ord var negativa upplevelser förknippade med högre depressions- och ångestpoäng trots att deltagarna uppgav att de hade stöd från kamrater och föräldrar.
Författarna konstaterar flera begränsningar i den aktuella studien. Utformningen av studien innebär att författarna endast kan uttala sig om samband, inte orsaker. Denna forskning kan inte definitivt säga att negativa upplevelser orsakar ångest/depression, utan endast att de är associerade. På grund av utformningen av den aktuella studien var författarna tvungna att dela in etniciteter i fyra kategorier. Det aktuella arbetet har ännu inte genomgått peer review.
Forskning från runt om i världen har kopplat svåra barndomserfarenheter till psykiska problem och psykiskt lidande. Studier har bland annat kopplat svåra barnsomserfarenheter till depression, ångest, psykos, ADHD, dålig psykisk hälsa och lägre psykiskt välbefinnande.
Forskning har också visat att svåra barndomserfarenheter är kopplade till livslånga hälsokonsekvenser såsom fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar samt fysiska sjukdomar som cancer, hjärtinfarkt, stroke, diabetes och kronisk obstruktiv lungsjukdom.
av: Richard Sears. Svensk översättning: Lasse Mattila.
Originalartikeln
Sears, R. Youth Adversity Linked to Depression and Anxiety Regardless of Background, New Study Finds. (Mad in America, 21 maj 2024).
Länk till studien
Havers, L., Bhui, K., Fonagy, P., Fancourt, D., Shuai, R., McCrone, P., Karamanos, A., Shakoor, S., Hosang, G. M. (2025) The role of parental and peer support linking youth adversity and adolescent mental health: a moderated mediation study at the intersection of gender, socioeconomic background, and ethnicity. BMC Psychology. Preprint.
