Regeringens strategiplan DEL 7: Tro inte på allt du tänker – goda råd mot psykisk ohälsa

0
266

• DEBATT •


Alain Topor är leg psykolog och professor emeritus vid Institution för psykosocial hälsa, Universitetet i Agder. I denna artikelserie delar han betraktelser gjorda i samband med att han tagit del av regeringens strategiplaner för psykisk hälsa och suicidprevention.

 


I del 7 synar Alain Topor hur myndigheters kampanjer om psykisk hälsa reducerar mänsklig komplexitet till snärtiga slogans och goda råd. Men räcker det verkligen med att “tro lite mindre på sina tankar” eller “prata väder på bussen” – särskilt för den som inte ens har råd att ta den?

På senare tid har regeringen kommit ut med två strategiska skrifter som handlar om ’psykisk hälsa och suicidprevention’. Viktiga skrifter för vår framtid. Den ena sträcker sig över åren 2025-2026. Den andra över åren 2025-2034.

Om det där med kunskap – en gång till

Kunskap är ett återkommande ord i strategiplanen.

Söker man förstå vad som skall göras med denna kunskap så verkar en central strategi vara att informera folk. Att förmedla denna kunskap genom lättillgängliga broschyrer med begripliga goda råd.

Folk saknar helt enkelt de mest grundläggande kunskaperna. “Men nu skall det bli ändring på det!” Därför gick Folkhälsomyndigheten nyligen ut i en kampanj med följande utmaningar:

Folkhälsomyndighetens huskurer

  • Bli andfådd varje dag.
  • Se till att få återhämtning genom sömn och hjärnvila
  • Träffa en vän en gång i veckan
  • Följ ditt hjärta
  • Tro inte på allt du tänker

Folkhälsomyndighetens kunskapsförmedling kan dock vara lite svår att tyda. Följ ditt hjärta och stanna hemma från jobbet för att mysa med din partner? Träffa inte någon vän två eller fler gånger i veckan? Sov, även om du undrar hur du skall klara av att köpa mat under resten av månaden. Spring efter bussen för att hinna till jobbet eller från det. Om du har något…

En annan dos kunskap

I Stockholms tunnelbanan kunde resenärer få till sig en annan dos kunskap. Något som kallar sig Hjärnfonden hade lagt upp några budskap på stora reklampelare:

Hjärnfondens budskap

  • Gå med i en lokal löpklubb, för hjärnans skull
  • Prata väder med någon på bussen, för hjärnans skull
  • Börja prata med grannen i tvättstugan, för hjärnans skull
  • Bjud ut mamma på en kaffe, för hjärnans skull

Och så en upplysning om att socialt umgänge var bra för den psykiska hälsan. Folk fattar inte sitt eget bästa. Inte utan hjälp i bästa fall. De sitter ensamma hemma försjunkna i sina mobiler och mår allt sämre.

Men nu när de nåtts av kunskapens ljus så kastar de ifrån sig mobilen. De sätter på sig springoverallen och drar till närmaste fik (cappucino à 50 kronor) där vänner och familj, som hade precis fick till sig samma kunskap sitter och väntar på dem. Livet är en fest. För hjärnans skull?

Och information/kunskap löser alla problem, särskilt åt de som inte har råd med springoverall eller att sitta på caféer och restauranger.

Nyligen kunde man läsa att rekordmånga svenskar har skulder hos kronofogden. 436 996 personer var registrerade där – en ökning med nästan 29 000 personer på ett år.

Då var finansministern Elisabeth Svantesson snabbt ute med att även hon, sprida kunskap:

“Inom detta område kanske det behövs mer information, mer kunskap. Trots att Kronofogden jobbar mycket med det. Men det kan också behövas i skolan, helt enkelt mer information om privatekonomin.”

Den besvärliga kunskapen

Strålande tider för konsulter och informationsbyråer. Men så finns det den där andra kunskapen. Den som inte låter sig översättas i käcka reklamslogan. Besvärlig kunskap. I ett pressmeddelande skriver ovannämnda Folkhälsomyndigheten:

“Att ofta känna sig ensam har också koppling till ekonomi och utbildning. Förgymnasialt utbildade personer uppger oftare besvär av ensamhet, liksom de som har låg inkomst eller andra ekonomiska svårigheter. Andelen som ofta besväras av ensamhet är tre gånger högre bland personer med svag ekonomi.

De som har låga inkomster kan ligga i riskzon för ensamhet eftersom nästan alla sociala aktiviteter kostar pengar. Även resan fram och tillbaka är en utgift som kan vara svår att ha råd med för den som har en tuff ekonomisk situation.”

Här räcker det kanske inte med Elisabeth Svantessons information… eller? Eller att prata väder med någon på bussen; om man nu har råd att ta den…

Och, riktat till vår finansminister, ’Tro inte på allt du tänker!’

Fortsättning följer…

av: Alain Topor, leg psykolog och professor emeritus vid Institution för psykosocial hälsa vid Universitetet i Agder.

Källor:
Regeringskansliet (2024). Psykisk hälsa och suicidprevention – Regeringens handlingsplan för genomförandet av den nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention för perioden 2025–2026. Socialdepartementet. 

Regeringens skrivelse (2024). Det handlar om livet – nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Skr. 2024/2025:77. 

🗣️ Skriv en debattartikel

Har du tankar om hur vi kan förändra systemet?
Vill du lyfta ett perspektiv som saknas i det offentliga samtalet?

👉 Mejla oss på [email protected]