Allt fler barn i Sverige får en adhd-diagnos och många behandlas med läkemedel. Pedagogikforskaren Johan Malmqvist uttrycker oro för utvecklingen. Han efterlyser mer fokus på skolmiljö, förebyggande insatser och långsiktigt stöd.
Forskaren Johan Malmqvist anser att det skrivs alldeles för mycket diagnoser bland barn. I en intervju med tv4 ifrågasätter han utvecklingen och menar att Sverige sticker ut jämfört med andra länder.
— Andra länder i Europa har inte alls den här utvecklingen. Då kan man fråga sig om vi verkligen gör rätt här i Sverige, med den höga förskrivningen av läkemedel?, säger han till TV4.
“För många som enbart medicineras”
Malmqvist förklarar att han stött på alldeles för många fall av barn som enbart medicineras. Han uttrycker en oro över utvecklingen då medicin i många fall leder till nya problem för elever. Som exempelvis sömnsvårigheter och minskad aptit.
– Jag har stött på alldeles för många fall där man bara har medicinering. Man sätter in medicinering och funkar inte den så prövar man någon annan, och funkar inte den fortsätter man med en tredje, säger han.
Stödbehov viktigast
I en artikel från Dagens Medicin betonar barnneurologen Lars-Olov Brorson att adhd-diagnosen inte ska tolkas som en lösning. Han menar att det är först när barnets stödbehov får styra insatserna som framstegen kommer.
Något som forskaren Johan Malmqvist också lyfter.
Han varnar för att skolor och vårdnadshavare inte ska förlita sig för mycket på att en adhd-diagnos och medicinering ska vara lösningen. Fokus bör istället vara på skolmiljön och stöttande insatser, som psykologer och kuratorer.
– Vi behöver en bättre skola med bra lärare och bra stödresurser i skolan till elever, och arbeta förebyggande så att de inte får komma i den situationen att de ger upp hoppet om att lära sig i skolan, säger han.
Denna artikel bygger på en ursprunglig publicering i TV4:
