• FORSKNING •
En ny studie i Psychological Medicine visar att informationsinsatser och upplysningskampanjer om ADHD kan få friska unga vuxna att felaktigt tro att de har diagnosen – trots att deras symtom inte har förändrats. Men forskarna presenterar också en möjlig lösning: en kort “nocebo-utbildning” som halverar risken för falsk självdiagnos och helt eliminerar den på sikt.
En ny randomiserad kontrollstudie publicerad i Psychological Medicine visar att informationsinsatser och upplysningskampanjer kring ADHD bland friska unga vuxna leder till falska självdiagnoser — men att en kort intervention som lär ut om Nocebo‑effekten, alltså hur negativa förväntningar kan leda till felaktiga tolkningar och symtom, mycket effektivt kan förhindra detta.
ADHD-kampanjer kan ge oväntade bieffekter
Informationskampanjer för att öka medvetenheten om psykisk ohälsa, och särskilt ADHD, blir allt vanligare. Samtidigt finns en växande oro för att sådana insatser ibland kan ha oavsiktliga effekter — däribland att friska personer börjar tolka normala upplevelser och känslor som symtom på en diagnos. Forskarna bakom en ny studie ville därför undersöka om ökad “ADHD-medvetenhet” kan trigga falsk självdiagnos, och om det går att utveckla en motvikt till detta genom en så kallad “nocebo-utbildning” – en intervention som syftar till att förklara hur negativa förväntningar kan leda till felaktiga tolkningar och symtom.
Dubbelblind studie med 215 unga vuxna
I studien deltog 215 friska unga vuxna (77 % kvinnor) som inte tidigare diagnostiserats med ADHD eller annan psykiatrisk diagnos. Deltagarna randomiserades till tre grupper:
-
En grupp fick en workshop om ADHD-medvetenhet.
-
En annan grupp fick samma ADHD-workshop med tillägg av nocebo-utbildning.
-
Kontrollgruppen fick en workshop om sömn och drömmar.
Utvärderingar gjordes direkt efter workshopen och en vecka senare, med mätning av själv-diagnos (“Jag tror att jag har ADHD”) och ADHD-symtom.
Forskarna mätte utfallet genom självdiagnos direkt efter workshopen samt självdiagnos och symtom en vecka senare.
ADHD-information ökade självdiagnoser – utan att symtomen hade ändrats
Resultaten i studien var tydliga. Deltagarna som enbart fick en workshop för att “öka medvetenheten om ADHD” rapporterade betydligt högre poäng för självdiagnos både direkt efter och en vecka senare jämfört med kontrollgruppen. Detta trots att de rapporterade faktiska ADHD-symtomen inte hade ändrat sig.
Nocebo-utbildning effektiv mot risken för självdiagnos
Forskarna testade även en intervention inspirerad av forskning om noceboeffekter – det vill säga hur negativa förväntningar kan skapa felaktiga tolkningar och symtom.
Deltagarna som fick denna nocebo-utbildning i samband med ADHD-informationen visade halverade nivåer av falsk självdiagnos direkt efter workshopen jämfört med gruppen som bara fått ADHD-information.
Vid en uppföljning en vecka senare hade deltagarna som fått nocebo-utbildning helt eliminerat den falska självdiagnosen. De som enbart fått ADHD-informationen kvarstod däremot på förhöjda nivåer.
Forskarna beskriver effekten för nocebo-utbildningen som ovanligt stark för en så kort intervention.
Kan förändra hur vi pratar om psykisk ohälsa
Studien visar att informationsinsatser och upplysningskampanjer kring ADHD, utan kritisk kontext, kan öka risken för att normalt fungerande personer felaktigt identifierar sig som sjuka. Samtidigt visar den att en kort, riktad utbildning om hur förväntningar påverkar tolkning (nocebo-utbildning) effektivt kan förhindra dessa oavsiktliga effekter.
Forskarna menar att resultaten har stor betydelse för hur vi utformar upplysningskampanjer om psykisk hälsa. Målet är inte att minska medvetenheten – tvärtom – men att se till att informationen inte oavsiktligt leder till att friska människor börjar tro att de är sjuka.
Nocebo-utbildning kan enligt studien vara ett enkelt, kostnadseffektivt och skalbart sätt att balansera informationsinsatser utan att minska deras nytta.
Praktiska implikationer
-
Organisationer som genomför workshops eller kampanjer om psykisk hälsa bör överväga att inkludera information om hur förväntningar och tolkningar påverkar upplevelsen av symtom.
-
Nocebo-utbildning kan vara ett enkelt och skalbart sätt att göra informationsinsatser och upplysningskampanjer mer balanserade och säkra.
-
Vid tolkning av självrapporterade symtom eller diagnoser bör både allmänhet och professioner vara medvetna om risken för felaktiga slutsatser – särskilt i unga vuxna som exponeras för omfattande medvetandegörande material.
Länk till studien:
Sandra, D. A., Segal, Z., Majoo, S., Sistanis, A., Burke, M. J., & Inzlicht, M. (2025). Inform and do no harm: Nocebo education reduces false self-diagnosis caused by mental health awareness. Psychological Medicine, 55, e330. DOI:10.1017/S0033291725101979
