• AKTUELLT •
En ny studie från Karolinska institutet påstår att ADHD-läkemedel minskar risken för brottslighet och självmordsförsök. Men enligt psykiatern och forskaren Nils Littorin håller inte slutsatserna för vetenskaplig granskning. ”Det är en observationsstudie, inte ett bevis”, skriver han i Läkartidningen.
Kraftig ökning av diagnoser och medicinering
Antalet ADHD-diagnoser i Sverige har exploderat – från 65 per 100 000 invånare 2005 till 1 600 per 100 000 år 2024, en ökning på 2 400 procent. Enligt Socialstyrelsen behandlas nu över 200 000 svenskar med centralstimulerande läkemedel.
Mot denna bakgrund väckte Karolinska institutets studie, publicerad i BMJ tidigare i år, stor uppmärksamhet. Forskarna hävdade att läkemedelsbehandling vid ADHD minskar risken för upprepad kriminalitet med 25 procent – och dessutom minskar självmordsförsök, olyckor och missbruk.
”Studien bevisar inget samband”
Men enligt Nils Littorin, specialistläkare i psykiatri i Malmö, är påståendet vilseledande. Studien är retrospektiv och observationsbaserad, vilket innebär att den inte kan visa något orsakssamband.
– Det är en läkares kliniska bedömning, inte slumpen, som avgör vilka patienter som får läkemedel. Sådana studier kan aldrig bevisa att medicinen orsakar ett visst utfall, skriver han.
Han menar att grupperna i studien inte är jämförbara: personer som inte medicinerade hade oftare andra psykiska diagnoser och missbruk – faktorer som i sig ökar risken för både kriminalitet och självmord.
Dessutom sorterades patienter bort som påbörjade men sedan avslutade medicinering, vilket ytterligare snedvrider resultatet.
Kräver starkare bevis
Littorin menar att det krävs randomiserade, kontrollerade och dubbelblinda studier för att kunna dra slutsatser om läkemedlens samhällseffekter.
– Statistiska justeringar kan inte ersätta ett randomiserat urval. En registerstudie kan ge hypoteser, men inte bevis, skriver han.
Han varnar för att resultaten tolkas som ännu ett löfte om ”mirakelläkemedel”.
– Medicinhistorien, inte minst den psykiatriska, har sett många exempel på preparat som lovat runt men hållit tunt, avslutar Littorin.
Länk till originalartikeln:
🔗 Kan ADHD-läkemedel verkligen minska brottslighet? (Läkartidningen, 2025-10-08)
Läs även repliken på Nils Littorins artikel:
🔗 Det går att närma sig kausala samband med observationsdata (Läkartidningen, 2025-10-20)
