• AKTUELLT •
I en debattartikel i Läkartidningen varnar psykiatriläkaren William Hagberg för att privata ADHD-utredningar riskerar att driva fram fler diagnoser, ökade samhällskostnader och undanträngning i vården. Han föreslår striktare regler för marknadsföring men också en bättre samordning med den offentliga vården för att korta köerna.
I en debattartikel i Läkartidningen varnar ST-läkaren i psykiatri William Hagberg för att privata ADHD-utredningar bidrar till en inflation i diagnoser och ökade kostnader för den offentliga vården.
Hagberg pekar på att 70 procent av läkartiderna på BUP i dag går till att hantera ADHD-utredningar eller behandlingar, och att prevalensen bland pojkar i åldern 10–17 år riskerar att nå 15 procent – långt över internationella nivåer på 5–7 procent. Enligt Hagberg har begreppet ”funktionsnedsättning” blivit alltmer töjbart, då det i dag ofta relateras till individens potential snarare än befolkningen i stort.
Privata aktörer har enligt Hagberg starka incitament att sätta diagnoser, eftersom patienter betalar upp till 40 000 kronor ur egen ficka och ofta har en förväntan om att få en diagnos. Den offentliga vården blir sedan ansvarig för läkemedelsförskrivningen, vilket både leder till undanträngningseffekter och ökar kostnaderna för skattebetalarna.
Hagberg föreslår därför att marknadsföringen av privata ADHD-utredningar begränsas, men samtidigt att deras kompetens tas till vara genom att delegera vissa utredningar för att minska vårdköerna.
Läs originalartikeln
🔗 Begränsa marknadsföringen av privata ADHD-utredningar (Läkartidningen, 2 juli 2025)
